En tragisk kollision mellan ett norskflaggat lastfartyg och en mindre fritidsbåt utanför Sveriges västkust har lett till att två personer omkom och befälhavaren på handelsfartyget nu häktats. Olyckan inträffade kvällen den 28 juli i farleden utanför ön Katten i Skagerrak, under förhållanden präglad av kraftigt regn och mörker.

På söndagen häktades befälhavaren ombord på bulkfartyget Misje Verde, misstänkt för vållande till annans död. Mannen, som är rysk medborgare i 50-årsåldern, nekar till brott. Enligt hans advokat Taavi Tuula har befälhavaren gedigen utbildning och erfarenhet inom sjöfarten. Advokaten hänvisar till förundersökningssekretess och kan därför inte redogöra för de omständigheter som hans klients försvar vilar på.

En svensk lots från Sjöfartsverket befann sig också ombord på fartyget vid tidpunkten för olyckan. Lotsen togs omedelbart ur tjänst efter händelsen och har erbjudits krisstöd. Enligt Sjöfartsverkets presschef Sara Eriksson är även lotsen djupt berörd av det inträffade. Advokatens vilja att inte kommentera lotsens eventuella roll i händelsen understryker den känsliga naturen av den pågående utredningen.

Enligt åklagarens första teori körde Misje Verde ikapp den 7,6 meter långa motorbåten i farleden och kolliderade sedan med den bakifrån. Handelsfartyget hade lämnat hamnen i Uddevalla klockan 19.00 med lotsen ombord, som skulle följa med fram till fyren Hätteberget ute på öppna havet. När olyckan inträffade strax innan klockan 21.30 höll fartyget en fart på mellan 12,1 och 12,3 knop. I den hastigheten tar det endast cirka 15 sekunder för fartyget att färdas 90 meter, vilket innebär extremt små marginaler, särskilt under rådande väderförhållanden med kraftigt regn och mörker.

Det var ett par som lagt till för natten i en vik på ön Katten som först hörde rop på hjälp och någon som visslade i en visselpipa strax innan klockan 22. De larmade samtidigt som de gav sig ut i sin egen båt för att hjälpa. SOS Alarm fick in larmet klockan 22.02.32, och bara två minuter senare nådde larmet Sjöfartsverkets flyg- och sjöräddningscentral, JRCC. Räddningsinsatsen drog igång klockan 22.06.

Kustbevakningen, som hade en enhet liggande på norra Älgön endast cirka 1,8 kilometer från olycksplatsen, rykte ut omedelbart. När de anlände hade paret som först slagit larm precis räddat en vuxen man och ett barn ur vattnet. Om tidsangivelserna stämmer hade de då legat i det kalla vattnet i minst trettio minuter. Det stod först klart efter Kustbevakningens ankomst att ytterligare två personer, en vuxen kvinna och ett barn, fortfarande saknades.

Räddningstjänst i form av polis, brandkår och ambulans var på plats vid Rörtången på fastlandet klockan 22.42, dit de två räddade personerna fördes. Vid 02.15 avbröts räddningsinsatsen eftersom man bedömde att förutsättningarna för att hitta någon vid liv saknades. Sökandet återupptogs dagen därpå, och på söndagen hade både den saknade kvinnan och barnet påträffats avlidna av dykare. En av dem satt fast i den sjunkna båten, den andra hittades en bit därifrån.

De bilder som visats av bärgningen av fritidsbåten visar inga större skador på aktern, trots teorin om en kollision bakifrån. Båten ska ha sugits ner under lastfartyget för att sedan vattenfyllas och sjunka, vilket förklarar frånvaron av omfattande synliga skador.

Fredrik Olindersson, skolchef på Chalmers sjöfartshögskola i Göteborg, betonar vikten av uppmärksamhet när fritidsbåtar befinner sig i farleder med stora fartyg. Han förklarar att det generellt sett är mycket svårt att se en liten båt som går åt samma håll som ett större fartyg i sämre väder. Även om alla fartyg ska ha en vit akterlanterna kan sjögång och regn göra den svår att upptäcka.

När det gäller radarbevakning förklarar Olindersson att en liten båt syns mycket bra på radar i alldeles stilla vatten utan vågor. Men när det går vågor och regnar ger både vågor och nederbörd eko tillbaka på radarn, vilket kraftigt ökar risken att missa mindre fartyg. Fartygets svarta låda spelar in radarbilden, vilket innebär att utredarna kommer att kunna se exakt hur tydligt eller otydligt fritidsbåten syntes, och om det eventuellt var en miss från besättningen.

Olindersson menar också att det inte är omöjligt att ett lastfartyg kör på en fritidsbåt utan att märka det. Fartygsbryggan på Misje Verde ligger längst bak på fartyget, nittio meter från fören, och det finns många andra ljud från maskiner, vågor och annan utrustning som kan dölja en eventuell kollision.

Kammaråklagare James von Reis har bedömt att det finns misstanke om brott mot sjövägsregel 5, som kräver att alla fartyg håller god utkik, och regel 13, som stadgar att en upphinnande båt alltid ska väja för den båt den hinner ikapp. Om utredningen visar att siktförhållandena var så dåliga som flera vittnen påstår, träder regel 19 och 35 in. Dessa föreskriver att farten ska sänkas väsentligt och att ljudsignaler ska avges varannan minut vid kraftigt nedsatt sikt, liknande förhållandena vid tät dimma.

Det är redan klarlagt att inga ljudsignaler avgavs, varken från handelsfartyget eller från fritidsbåten. Dessa regler gäller för alla fartyg oavsett storlek, vilket innebär att även fritidsbåten omfattas av samma krav. Åklagaren har dock redan meddelat att även om det skulle visa sig att fritidsbåten brutit mot någon regel, kommer föraren inte att ställas till ansvar med hänsyn till den stora personliga förlust som uppkom. Lagstöd för denna bedömning finns i rättegångsbalkens 20 kapitel.

Den olycksdrabbade båten fanns registrerad i navigationsappen Skippo, som visar alla fartyg med AIS-system i närheten. Om appen användes vid olyckan måste föraren av motorbåten ha kunnat se att tankfartyget var i närheten, men det är ännu oklart om Skippo faktiskt var i bruk vid tillfället.

Utredningen fortsätter nu med att noga granska olyckan och dess orsaker för att fastställa hur ansvaret ska fördelas. Även Statens haverikommission har inlett en undersökning av händelsen. De internationella sjövägsreglerna från 1972, ofta benämnda COLREG, som gäller i svenska vatten, kommer att vara centrala i bedömningen av skuldfrågan. Ingen enskild regel avgör skuldfrågan utan den bedöms utifrån en analys av flera regler och vad som beskrivs som gott sjömannaskap.