Prisskillnaden på bensin mellan Sverige och grannländerna har vuxit sig dramatiskt stor. Just nu kostar det drygt 300 kronor mindre att tanka 50 liter 95-oktanig bensin i Sverige jämfört med Finland. Skillnaden beror främst på den svenska regeringens bränslepolitik, som sticker ut markant i nordisk jämförelse.

Den nuvarande svenska regeringen har fört en tydligt bilistvänlig politik sedan mandatperioden inleddes. Tidöpartierna genomförde tidigt en sänkning av bensinskatten och minskade sedan reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Dessa åtgärder har skapat en prisskillnad som är ovanlig i nordiskt perspektiv.

Hanna Kalenoja, som är ledande expert på trafik vid Centralhandelskammaren i Finland, konstaterar att situationen är speciell. Under de senaste årtiondena har bränsleskatten i de nordiska länderna legat på ungefär samma nivå. Nu har dock gapet öppnat sig markant.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Den svenska bensinskatten uppgår i dag till endast 1,57 kronor per liter, medan den finska skatten ligger på 7,49 kronor per liter. Det innebär att den svenska bensinskatten bara är en femtedel av den finska nivån.

Ur ett finskt och bredare europeiskt perspektiv framstår den svenska skattesänkningen som mycket generös, enligt Kalenoja. Hon påpekar att köpkraften i Sverige är god och att det är anmärkningsvärt att just Sverige, av alla EU-länder, har valt att införa den lägsta skatten på bränsle, även om åtgärden är tillfällig.

Kalenoja förhåller sig kritisk till att den svenska regeringen agerar så snabbt när bränslekrisens effekter gör sig påminda. Hon menar att sådana åtgärder sällan hjälper dem som verkligen behöver stödet mest. Dessutom bromsar lägre bensinpriser upp övergången till elbilar. I både Finland och Danmark är andelen nyregistrerade elbilar betydligt högre än i Sverige.

Hon kopplar den svenska politiken till regeringens vilja att vidta åtgärder som väljarna uppskattar inför kommande val. Det politiska motivet bakom sänkningarna är därmed inte helt oväntat.

Finlands regering befinner sig i en annan ekonomisk situation och har inte samma handlingsutrymme för en motsvarande sänkning. Den finska statsskulden närmar sig 90 procent av BNP, medan den svenska statsskulden ligger på drygt 35 procent av BNP. Den ekonomiska verkligheten sätter helt enkelt andra ramar för Finlands möjligheter.

Det finns ytterligare en viktig faktor som bidrar till att sänka literpriset vid svenska bränslepumpar. Tidöpartierna har även sänkt reduktionsplikten, det vill säga andelen förnybart bränsle som måste blandas in i bensinen. Detta krav kommer ursprungligen från EU och syftar till att minska utsläppen från transportsektorn.

I Sverige ligger minimikravet nu på 10 procent, medan Finland har satt ribban vid 19,5 procent. Skillnaden påverkar priset vid pumpen märkbart. Enligt Kalenoja innebär denna skillnad att priset är ungefär 1,0 till 1,5 kronor per liter högre i Finland.

I Finland har reduktionsplikten betraktats som det viktigaste verktyget för att uppfylla EU:s krav på minskade utsläpp från trafiken. Målet är att halvera trafikens utsläpp till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Finland har därmed valt att vidta de nationella åtgärder som anses nödvändiga för att nå dessa målsättningar.

Samma EU-krav på reduktionsplikt gäller givetvis även Sverige, men Tidöpartierna har alltså valt en helt annan strategi än både Finland och Danmark. Kalenoja konstaterar att detta kan visa sig vara antingen en lönsam affär eller en kostsam felsatsning.

Om ett land inte når sina utsläppsmål kan det tvingas köpa utsläppsrätter av andra länder. Vad dessa utsläppsrätter kommer att kosta är ännu oklart – de kan bli både billiga eller mycket dyra. Att sänka reduktionsplikten är därför ett slags hasardspel, menar Kalenoja.

Sverige har bedömt att landet har större ekonomiskt utrymme att ta risker och utgått från att det kommer att finnas pengar för att eventuellt betala för utsläppsrätterna i framtiden. Det är en strategi som skiljer sig markant från grannländernas mer försiktiga hållning.

Frågan är vad den svenska linjen får för konsekvenser på sikt, både för klimatomställningen och för statsfinanserna. Prisskillnaderna vid bensinstationerna är i alla fall nu ett faktum som svenska bilister drar nytta av, medan grannländerna väljer en annan väg mot klimatmålen.