Bo Torbjörn Ek: Försvaret har en egen bild av Trumps hot

I förhandlingssalen i Sälen råder en positiv anda när Sveriges toppmilitärer diskuterar landets första år i Nato. Men det finns en elefant i rummet som ingen verkar vilja adressera: vad händer om Donald Trump vinner presidentvalet i USA senare i år?

Försvarsminister Pål Jonson (M) och överbefälhavare Micael Bydén framhäver vid Folk och Försvars rikskonferens de framsteg som Sverige gjort sedan inträdet i försvarsalliansen. De lyfter fram hur snabbt Sverige integrerats och hur väl våra militära strukturer passar in i Natos ramverk.

”Vi har kommit in i Nato snabbare än vad många bedömare trodde var möjligt. Vårt försvar har visat sig vara fullt kompatibelt med alliansens krav och standarder”, säger Pål Jonson i sitt anförande.

Men när journalister försöker få svar på hur ett maktskifte i USA skulle kunna påverka Sveriges nya säkerhetspolitiska situation blir svaren påfallande vaga. Trump har tidigare uttryckt kritik mot Nato-länder som inte lever upp till försvarsutgiftsmålet på två procent av BNP, och hotat att USA skulle kunna minska sitt engagemang i alliansen.

”Vi förhåller oss till den politik som förs av USA:s sittande administration”, svarar Jonson diplomatiskt när frågan kommer upp, och undviker därmed att spekulera kring framtida scenarier.

Överbefälhavare Micael Bydén är lika försiktig och framhåller istället Sveriges eget ansvar: ”Oavsett vem som sitter i Vita huset måste Sverige fortsätta stärka sitt försvar och vara en pålitlig partner i alliansen.”

Sveriges försvarsutgifter ligger redan över Natos tvåprocentsmål, vilket skulle kunna ses som en försäkring mot eventuell kritik från en ny Trump-administration. Men många försvarspolitiska experter menar att osäkerheten sträcker sig längre än bara till ekonomiska frågor.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, som deltar vid konferensen, är en av få som öppet diskuterar problemet.

”Det är förståeligt att officiella företrädare är försiktiga, men det vore naivt att inte förbereda sig på olika scenarier. Ett USA som drar sig tillbaka från sina internationella åtaganden skulle fundamentalt förändra den europeiska säkerhetsordningen, inklusive Natos funktionssätt”, säger han i ett sidosamtal.

På konferensen presenteras också nya uppgifter om Sveriges bidrag till Natos gemensamma försvarsplanering. Sverige kommer att delta i försvaret av de baltiska länderna, något som ses som en naturlig roll givet vår geografiska position och militära förmåga.

”Sveriges strategiska läge i Östersjöregionen gör oss till en nyckelspelare i försvaret av Natos nordöstra flank”, förklarar generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsmaktens operativa ledning.

Diskussionen under konferensen berör också behovet av att förstärka den svenska försvarsindustrin, som nu står inför nya möjligheter genom Nato-medlemskapet. Företag som Saab och BAE Systems Hägglunds kan potentiellt öka sin export till andra Nato-länder.

Men när samtalet återigen närmar sig det kommande amerikanska valet och dess konsekvenser, märks en påtaglig ovilja att spekulera. Detta trots att Trump under sitt tidigare presidentskap uttryckte skepsis mot flera internationella samarbeten och allianser.

Förra försvarsministern Peter Hultqvist (S), numera försvarspolitisk talesperson för oppositionen, är något mer frispråkig och uttrycker oro över utvecklingen: ”Vi måste vara förberedda på att den transatlantiska länken kan försvagas. Europa och Sverige behöver ta ett större ansvar för sitt eget försvar.”

När konferensens första dag avslutas står det klart att Sveriges militära och politiska ledning fokuserar på de positiva aspekterna av Nato-medlemskapet och undviker att offentligt diskutera potentiella risker med förändrade politiska vindar i USA. Frågan är om denna strategi är hållbar i ett längre perspektiv, särskilt om opinionsundersökningarna fortsätter visa stöd för Trump inför höstens presidentval.

Under tiden fortsätter Sverige att stärka sina militära kapaciteter och fördjupa integrationen med Nato, i hopp om att oavsett vad som händer i USA så ska alliansen förbli en stark garant för europeisk säkerhet.