Brandexperten: ”Paniken kommer ofta för sent”

Tragisk nattbrandskatastrof i Schweiz avslöjar kritiska säkerhetsbrister

En brand med dödlig utgång på en nattklubb i Schweiz under nyårsnatten har väckt allvarliga frågor kring brandskydd och säkerhetsrutiner. Branden, som krävde minst 47 personers liv, uppstod under synnerligen olyckliga omständigheter där alkohol, trängsel och pyroteknik samverkade med förödande resultat.

Enligt filmer och bilder som cirkulerar från händelsen kan man se hur en servitris håller flaskor med pyrotekniska bloss höjda mot taket, där något som liknar ventilationsrör fattar eld. Detta faktum har förvånat svenska brandsäkerhetsexperter.

”Det är märkligt i sig, eftersom sådana rör brukar vara klädda med mineralull, som i princip är obrännbart,” säger Lars Brodin, expert på systematiskt brandskydd vid svenska Brandskyddsföreningen.

Brodin påpekar att han endast kan uttala sig baserat på den information som för närvarande finns tillgänglig, men tillägger att Schweiz normalt har ungefär samma strikta krav på byggmaterial och utrymningsvägar som Sverige.

”Det får till exempel inte finnas ljudisolerande skumplast i innertak, just på grund av att det blir ett så snabbt brandförlopp,” förklarar Brodin.

Det som är bekräftat om den tragiska händelsen är att branden startade i en källarlokal där extremt många människor vistades på en begränsad yta. Enligt uppgifter på sociala medier fanns endast en väg ut – en smal trappa uppför. Experter menar dock att även om fler utrymningsvägar hade funnits tillgängliga, tenderar människor att söka sig till den ingång de kom in genom.

”Man går ut där man kom in. Det är den naturliga reaktionen. Och då proppar det igen. Numera har vi i Sverige krav på extra många nödutgångar just i lokaler där det serveras alkohol, eftersom alkoholkonsumtion också försenar och försvårar utrymningen,” säger Brodin.

I Sverige har man under senare år skärpt kraven på systematiskt brandskyddsarbete, vilket inkluderar utbildning för personal om hur man ska agera i nödsituationer. Detta är särskilt viktigt eftersom människor ofta reagerar långsammare än vad man kan tro vid en brand.

”I en sådan här händelse reagerar människor alldeles för långsamt. Vi tror kanske att paniken slår till direkt, men forskning visar att den kommer långt senare,” förklarar Brodin.

Han exemplifierar detta med tester av brandlarm i biosalonger, där man observerat att människor ofta tvekar och avvaktar andra personers reaktioner innan de själva agerar. ”Ingen vill ta första steget. Folk sitter kvar och tittar på varandra.”

Detta beteende bekräftas av videomaterial från baren i Schweiz, där man kan se hur gäster stannar för att dokumentera de första lågorna med sina mobiltelefoner istället för att omedelbart söka sig mot utgångarna.

”I det läget har personalen en helt avgörande betydelse för att få igång utrymningen. Men här kan det ju ha varit säsongsarbetande servitörer utan utbildning och rutin. Det vet jag dock inget om,” säger Brodin.

Händelsen i Crans-Montana har utlöst både chock och sorg i det lokala samhället. Många av offren var unga människor som firade in det nya året. Vittnesmål från överlevande beskriver en kaotisk situation där ”alla skrek” när gästerna försökte fly från den snabbt spridande branden.

Denna tragedi belyser vikten av strikta säkerhetsrutiner, adekvat utbildning av personal och genomtänkta utrymningsvägar, särskilt i miljöer där alkohol serveras och där stora folkmassor samlas på begränsad yta. Den understryker också behovet av ökad medvetenhet kring hur pyrotekniska produkter hanteras i inomhusmiljöer.

Myndigheterna i Schweiz har inlett en grundlig utredning för att fastställa exakt hur branden kunde få ett så snabbt och dödligt förlopp, och om gällande säkerhetsföreskrifter följdes av nattklubben.