Chockprognosen: Vinterns elräkning kan bli 73 procent dyrare

Elpriserna i södra Sverige väntas bli betydligt högre i vinter. En ny prognos från energikoncernen Eon visar att en villaägare i regionen kan få en elkostnad som är 73 procent dyrare än i fjol. Det skulle innebära långt högre elpriser än under krisvintern 2022, då hela Europas energimarknad skakades.

– Man ska förbereda sig på en dyr elvinter, säger Anna Rylander, elprisexpert på Eon.

Eon är ett av de stora energiföretagen på den svenska marknaden. Prognosen baseras på en rad faktorer, bland annat väderleksprognoser, nivåerna i vattenkraftsmagasinen och prisutvecklingen på den europeiska elbörsen. Enligt Rylander är det flera samverkande orsaker som nu pekar mot höga priser, och särskilt i södra Sverige.

Södra Sverige omfattar elområdena 3 och 4, som är betydligt mer kopplade till den europeiska elmarknaden än de norra delarna av landet. Medan norra Sverige har ett stort överskott av vattenkraft, är söder i högre grad beroende av import från kontinenten. När gaspriserna i Europa stiger, eller när det blåser lite på kontinenten, märks det snabbt i de södra svenska elområdena. Samtidigt är överföringskapaciteten mellan norr och söder begränsad, vilket gör att överskottet i norr inte fullt ut kan mildra priserna i söder.

Under krisvintern 2022 orsakade Rysslands invasion av Ukraina en dramatisk energikris med kraftigt stigande priser på naturgas. Redan då slog södra Sverige rekord i elpriser. Nu visar Eons prognos att prisläget kan bli ännu värre. Flera faktorer bidrar: vattenmagasinen har periodvis legat lågt, kärnkraften i södra Sverige har minskat efter stängningen av flera reaktorer, och utbyggnaden av vindkraft har inte hunnit kompensera för bortfallet. Dessutom ökar elektrifieringen av industri och transporter efterfrågan på el, vilket pressar systemet ytterligare.

De höga elpriserna får konsekvenser långt utanför hushållens ekonomi. För elintensiv industri innebär det ökade produktionskostnader, vilket kan försvaga konkurrenskraften. Även handel och tjänstesektorer drabbas av högre elkostnader, som i förlängningen kan föras vidare till konsumenterna. Risken är att inflationen pressas uppåt igen, något som i sin tur kan påverka Riksbankens räntebeslut och därmed hela samhällsekonomin. På så sätt blir elpriset en fråga som sträcker sig långt bortom själva elräkningen.

För villaägare i södra Sverige, inte minst för dem med eluppvärmning, handlar det om en avsevärt högre utgift under vintermånaderna. Många har under de senaste åren valt att binda sina elavtal för att skydda sig mot kraftiga prisvariationer. Andra försöker sänka sin förbrukning genom att installera solceller, byta uppvärmningssystem eller anpassa sin användning till de timmar då elen är som billigast. Sådana åtgärder kan mildra effekterna, men de löser inte den grundläggande obalansen på elmarknaden.

Frågan är också politiskt känslig. Efter krisvintrarna 2022 och 2023 införde regeringen tillfälliga elstöd till hushåll i södra Sverige. Om den nya prognosen slår in, finns starka förväntningar på politiska insatser igen. På längre sikt krävs dock investeringar i ny elproduktion, förstärkta elnät och bättre lagringsmöjligheter. Det handlar om projekt som ofta tar flera år att genomföra och som kräver både politiska beslut och lokalt stöd.

I den energipolitiska debatten har ny kärnkraft i södra Sverige återigen blivit ett hett ämne. Samtidigt byggs vindkraft ut, både på land och till havs, för att möta det växande elbehovet. Dessa satsningar kommer dock inte att påverka den kommande vintern. På kort sikt är elmarknaden i södra Sverige fortsatt sårbar.

Hur Eons prognos faller ut beror i slutändan på vädret. En mild vinter med mycket vind kan dämpa priserna, medan en kall och stillastående period kan driva upp dem ytterligare. Men beskedet ger en tydlig signal: hushåll och företag i södra Sverige bör vara beredda på fortsatt höga elpriser.