Trädgårdssäsongen är i full gång och för många svenskar innebär det inte bara njutning av färska grönsaker och frukter – utan också frågan om hur man tar tillvara på överflödet. Att sylta, safta och fermentera har blivit allt populärare de senaste åren, och nu ges läsare möjlighet att få konkreta råd från en av landets främsta experter på området.
Jenny Neikell, mer känd som ”Surtanten”, står redo att svara på frågor om allt från marmeladkokning till mjölksyrade grönsaker. Med en bakgrund som matproducent och en passion för fermentering har hon blivit en välkänd profil i svenska mathantverkskretsar. Hennes kunskap spänner över både traditionella konserveringsmetoder och moderna experiment – från klassiska jordgubbssyltar till surkål och kimchi med personlig twist.
Fermenteringstrenden har vuxit kraftigt under det senaste decenniet. Det som tidigare främst förknippades med surkål och filmjölk har utvecklats till en bred rörelse bland både hemmaodlare och restaurangkockar. Intresset drivs dels av en önskan om mer naturliga livsmedel utan tillsatser, dels av den hälsoaspekt som förknippas med probiotiska livsmedel. Forskning har visat att fermenterade produkter kan ha positiva effekter på tarmfloran, vilket ytterligare har spätt på efterfrågan.
För den som odlar själv handlar det dock ofta om något mer praktiskt: att inte låta skörden gå till spillo. Att konservera är ett sätt att förlänga säsongen och få njuta av sommarens smaker under mörka vintermånader. Här finns en lång svensk tradition att luta sig mot – från äldre tiders hushåll där varje bär och rot togs tillvara, till dagens allt mer medvetna konsumenter som vill minska sitt matsvinn.
Marknaden för konserveringsprodukter har också märkt av det ökade intresset. Försäljningen av syltburkar, konserveringsglasetiketter och fermenteringskärl har ökat stadigt hos både fysiska återförsäljare och e-handelsaktörer. Även specialiserade butiker som säljer ekologiska råvaror och mathantverksprodukter rapporterar om ett växande kundsegment som söker kunskap och utrustning för egen konservering.
Frågorna som kan ställas till Neikell spänner över ett brett fält. Många undrar över grunderna – hur länge håller hemmasylt egentligen och hur undviker man att mögel bildas? Andra söker inspiration till nya smakkombinationer eller vill veta hur man fermenterar grönsaker som inte är helt färska. En vanlig fråga gäller också sockerfri konservering och alternativa sötningsmedel, då allt fler vill minska på sockerintaget utan att ge upp möjligheten att ta vara på skörden.
För nybörjaren kan det verka övermäktigt med alla metoder: hetvätskning, inläggning i ättika, saftning med eller utan socker, och fermentering som kräver tålamod och noggrannhet. Men med rätt vägledning behöver det inte vara komplicerat. De vanligaste misstagen handlar oftast om hygien – att burkarna inte är tillräckligt rena eller att temperaturen vid varmkonservering är felaktig. Här kan expertråd göra skillnaden mellan en lyckad sats och en misslyckad sådan.
Bakom signaturen Surtanten döljer sig en hängiven förespråkare för mathantverk och småskalig livsmedelsproduktion. Genom kurser, föreläsningar och sociala medier har hon inspirerat en hel generation att våga sig på fermenteringens konst. Hennes förhållningssätt är praktiskt och jordnära – det handlar om att våga experimentera och lita på sina sinnen.
För den som vill ta del av hennes kunskaper finns nu alltså chansen att ställa frågor direkt. Oavsett om det gäller en surkålssats som inte jäst som tänkt eller en marmelad som blivit för lös, finns experten till hands med konkreta svar. Med den rådande trenden mot mer hållbar konsumtion och ökad självförsörjning lär intresset för konservering fortsätta växa – och då behövs kunniga vägledare som kan visa vägen från trädgårdslandet till skafferiet.
