Svenska stridskrafter ska stärka finskt luftförsvar

Sverige kommer att skicka enheter för luftförsvar till Finland som ett led i ett fördjupat försvarssamarbete. Inledningsvis handlar det om stridsflygplan av typen Gripen, fartyg och sensorer, men även arméförband med uppgift att stärka Finlands förmåga att bekämpa drönare och säkra det finska luftrummet kan bli aktuella.

Beskedet lämnades av regeringen under fredagen. Finlands förfrågan kom dock redan för snart två månader sedan. Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att regeringen fattade beslut i början av juli, efter en hemställan från Finland.

– Regeringen fattade beslut i början av juli, kopplat till en hemställan från Finland om att kunna stärka det finska luftförsvaret, framför allt mot drönare. Med utgångspunkt från det ger vi mandat till Försvarsmakten att kunna bedriva operationer med Gripen-flygplan, marinkrafter och sensorer för att stötta Finland, säger Jonson.

Bakgrunden är enligt försvarsministern att säkerhetsläget i Östersjöregionen har försämrats under de senaste sex månaderna. Luftrumskränkningar med drönare har blivit allt vanligare, och Rysslands hybridaktiviteter i Europa har ökat.

– Vi har sett kränkningar av andra länders luftrum, inte minst med drönare. Då behöver det vidtas åtgärder för att kunna bedriva avskräckning och försvar och för territoriell integritet. Det är klart att om Finland frågar, så är det naturligt för oss att bejaka detta, säger han.

Finland, som delar en cirka 1 340 kilometer lång gräns mot Ryssland, gick med i Nato i april 2023. Sverige följde efter i mars 2024. Sedan dess har det nordiska försvarssamarbetet fördjupats ytterligare, och gemensamma operationer är en allt viktigare del av säkerhetsstrategin i regionen. Gripenplanen, tillverkade av svenska Saab, utgör ryggraden i det svenska flygvapnet och har använts i flera internationella insatser. Att svenska Gripen nu kan komma att operera från finsk mark skickar en tydlig signal om grannländernas nära försvarssamarbete.

Samtidigt ökar oron i hela Östersjöområdet, där handelsvägar, undervattenskablar och energiförsörjning gör regionen till en strategisk knutpunkt för Europas säkerhet. De senaste månaderna har flera incidenter uppmärksammats, bland annat skador på undervattenskablar och misstänkt rysk spionverksamhet. I tisdags rapporterade Wall Street Journal att CIA-chefen John Ratcliffe gjorde ett oannonserat besök i Moskva för att varna Ryssland för att angripa Natoländer. Besöket är anmärkningsvärt i sig, då kontakterna mellan USA:s och Rysslands underrättelsetjänster varit i stort sett frysta sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Jonson vill inte kommentera de uppgifterna.

– Vi kommenterar aldrig underrättelseuppgifter, men jag kan säga att säkerhetsläget har försämrats över tid. Vi har god insikt om de ryska väpnade styrkorna och hur de utvecklas. Naturligtvis är den stora huvuddelen uppbundna i och kring Ukraina, säger han.

Enligt försvarsministern har Ryssland under det senaste halvåret genomfört ett ökande antal hybridoperationer i Europa. Det handlar om allt från cyberattacker och påverkansoperationer till sabotage och drönarintrång.

– Vi vidtar åtgärder för att avskräcka och försvåra den typ av hybridoperationer som de ryska specialtjänsterna gör. Och ibland kontrakterar andra aktörer för att genomföra dem också, säger han.

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson varnade i våras för att Ryssland inom en snar framtid skulle kunna angripa ett Natoland för att testa om försvarsalliansen verkligen håller i ett skarpt läge.

– De vet att hela västvärlden rustar. Då ställer jag mig frågan, varför skulle man vänta med att exploatera upplevda sårbarheter? sade Claesson till SVT i maj.

Jonson vill dock inte tala i termer av sannolikhet för ett ryskt angrepp.

– Att prata i termer av sannolikhet tycker jag blir lite missledande. Vi måste ha en förmåga här och nu för att kunna hantera risken för ett väpnat angrepp, säger han.

Det svenska stödet till Finland är en del av en bredare trend i Europa, där länder ökar sina försvarsanslag och fördjupar sitt militära samarbete. För svensk del handlar det bland annat om satsningar på totalförsvaret, utökad närvaro i Östersjön och ett närmare samarbete med Nato. Samtidigt växer den svenska försvarsindustrin, inte minst inom drönarteknik och flyg, vilket stärker landets kapacitet att bidra till alliansens samlade försvar. Den svenska drönartillverkaren Sweden Dynamics, som försvarsministern besökte tidigare i år, är ett exempel på en industri i stark expansion.