DN Debatt. ”Vi vill ha en regering – utan Sverigedemokraterna”

Efter valet vill Liberalerna fortsätta samarbetet med högerblocket men utan SD i regeringen

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson tar nu ett tydligt ställningstagande gällande partiets framtida samarbete med högerblocket. I ett uttalande klargör hon att hon önskar teckna ett nytt Tidöavtal med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna efter nästa val, men att hon inte vill se Sverigedemokraterna som en del av en kommande regeringsbildning.

Mohamsson motiverar sitt ställningstagande med att argumenten mot ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna väger för tungt. Hon pekar på tre huvudsakliga skäl: partiets beteende, att de inte representerar borgerlig politik samt att de inte skulle accepteras av väljare som potentiellt skulle kunna rösta på något av de andra partierna i högerblocket.

Tidöavtalet, som slöts efter valet 2022, har utgjort grunden för det nuvarande samarbetet mellan de fyra högerpartierna. Avtalet har möjliggjort för Ulf Kristersson att bilda regering med Moderaterna och Kristdemokraterna, med stöd från Sverigedemokraterna och Liberalerna i riksdagen. Detta samarbete har varit omdiskuterat, inte minst inom Liberalerna, där interna spänningar kring samarbetet med Sverigedemokraterna har varit påtagliga.

Liberalerna har under mandatperioden balanserat sin roll som ett liberalt parti med att samtidigt stödja en regering som genomför politik som i många fall drivits fram av Sverigedemokraterna. Detta har skapat interna slitningar i partiet och lett till kritik från tidigare liberala väljare.

Mohamssons utspel kan ses som ett försök att tydliggöra partiets position inför kommande val. Genom att markera distans till Sverigedemokraterna försöker hon troligen bredda partiets väljarbas och locka tillbaka väljare som känner sig obekväma med det nuvarande samarbetet.

Politiska analytiker menar att Liberalerna befinner sig i en utmanande position. Å ena sidan vill partiet vara en del av ett borgerligt maktblock som kan regera Sverige, å andra sidan finns det betydande ideologiska skillnader mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna i flera centrala politiska frågor, särskilt rörande migrations- och integrationspolitik samt synen på internationellt samarbete.

De senaste opinionsmätningarna har visat att Liberalerna balanserar kring riksdagsspärren på 4 procent. Partiets ställningstagande kring framtida samarbeten kan därför vara avgörande för dess överlevnad i riksdagen efter nästa val.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har tidigare uttryckt önskemål om att partiet ska ingå i en framtida regering om de borgerliga partierna vinner valet. Mohamssons uttalande står därmed i direkt konflikt med Sverigedemokraternas ambitioner.

Det återstår att se hur de övriga partierna i högerblocket kommer att reagera på Liberalernas ställningstagande. För Ulf Kristersson kan detta skapa ytterligare utmaningar i att hålla ihop ett redan komplext samarbete. Moderaternas partiledare har tidigare betonat vikten av att det borgerliga blocket håller ihop för att kunna erbjuda ett trovärdigt regeringsalternativ.

Ebba Busch, partiledare för Kristdemokraterna, har visat större öppenhet för samarbete med Sverigedemokraterna, men har samtidigt betonat vikten av att Liberalerna förblir en del av det borgerliga samarbetet.

Det politiska landskapet i Sverige har genomgått betydande förändringar under de senaste valperioderna. Traditionella blockgränser har luckrats upp och nya samarbetskonstellationer har vuxit fram. Mohamssons utspel visar att denna utveckling fortsätter, med partier som försöker hitta sin plats i ett alltmer komplext politiskt landskap.

Inför nästa riksdagsval kommer väljarna att ställas inför frågan om hur Sverige ska styras, och vilka samarbeten som är acceptabla för att bilda en fungerande regering. Liberalernas position kan komma att bli avgörande i denna ekvation, särskilt om valresultatet blir jämnt mellan blocken.