Ätstörningsvården hett debattämne i valrörelsen

Den omstridda frågan om ätstörningsvården i Region Stockholm har återigen hamnat i hetluften, denna gång efter att en kritisk dokumentär börjat visas på Viaplay. Dokumentären, som fått namnet ”Sveket”, är finansierad av den marknadsliberala tankesmedjan Synaps och har lett till skarpa utspel mellan regionens koalition och oppositionen.

Bakgrunden till konflikten är den S-ledda koalitionens beslut att koncentrera den specialiserade ätstörningsvården till den regiondrivna verksamheten Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ). Beslutet innebar att den privata Mandometerkliniken, vars metod saknar vetenskapligt stöd enligt Socialstyrelsens riktlinjer, inte fick sitt avtal förnyat när det löpte ut vid årsskiftet 2024/2025. Enligt regionen har Mando dessutom fakturerat felaktiga belopp, vilket ytterligare spätt på kritiken mot kliniken.

Oppositionen, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, har under hösten argumenterat för att patienternas valfrihet begränsats och att vården successivt monterats ner. Axel Conradi (M), ledamot i psykiatriutskottet, är tydlig med att han anser att förändringen genomförts på ett bristfälligt sätt.

– Det är ett politiskt misslyckande, då man velat genomdriva den här förändringen till varje pris utan att ha landat i hur man tar hand om patienterna. Därför vittnar många om hur de hamnat i kläm och inte får den vård de har rätt till, säger han.

Samtidigt medger Conradi att M nu ändrat uppfattning om Mandometerkliniken, som partiet tidigare uttryckt stöd för. Han betonar dock att den långsiktiga målsättningen är att öppna upp systemet för fler vårdgivare.

– Men vi vill att man på sikt ska ha ett system som tillåter flera aktörer, så att fler behandlingsmetoder kan erbjudas av fler vårdgivare. Vi tycker att dagens system är ganska fyrkantigt, säger han.

Dokumentären har blivit en nyckelspelare i debatten och har fått kritik från styret, som pekar på att Synaps drivs av en tidigare kanslichef hos Moderaterna i Region Stockholm. Finansregionrådet Aida Hadzialic (S) har i flera Facebook-inlägg valt att lyfta fram att kötiderna kortats inom vården, samtidigt som hon ifrågasätter dokumentärens oberoende. Hadzialic har avböjt att ställa upp på intervju med DN, men hänvisat till Miljöpartiet i frågan.

Sandra Ivanovic Rubin (MP), som är ordförande i psykiatriutskottet, beklagar att frågan utvecklats till vad hon beskriver som ett politiskt slagträ. Hon uppger att en utredning av ätstörningsvården inleddes redan under förra mandatperioden och att hon under våren försökt skapa en mer konstruktiv dialog genom att bjuda in samtliga partier och patientföreningar till samtal.

– Jag ville att vi skulle fokusera på lösningarna och ta ner det här lite. Jag skäms inför patienterna. Jag uppfattar att det handlar om politiska strategier då Stockholm är en viktig region att vinna, säger hon.

Från Kristdemokraterna kommer en liknande uppmaning om att sänka tonläget. Carl-Johan Schiller (KD), ledamot i psykiatriutskottet, medverkar själv i dokumentären och menar att kärnfrågan inte handlar om enskilda kliniker.

– Jag skulle gärna ta ett samtal för att sänka debattnivån något. Det är väldigt bra om ätstörningsvården – och psykiatrin – blir en valfråga. Det är inte ja eller nej till Mando som är det viktiga. Det handlar om de sköra patienterna med den dödligaste diagnosen, säger han.

Bakom debatten ligger en bredare ideologisk skiljelinje kring hur hälso- och sjukvården i Region Stockholm ska organiseras. Frågan om privat kontra offentligt driven vård har länge varit en av de mest infekterade politiska stridsfrågorna i regionen, där Stockholm utgör en strategiskt viktig valkrets för båda blocken.

Patienter som lider av ätstörningar har i samband med debatten hört av sig och uttryckt oro över att hamna i kläm mellan politikens stridslinjer. Samtidigt som politikerna grälar fortsätter vårdköerna att vara en central utmaning – och den specialiserade ätstörningsvården är en av de verksamheter där trycket är som högst. Förhoppningen från både styre och opposition är nu att den infekterade frågan ska kunna hanteras med större fokus på patientsäkerhet och mindre på partipolitiska poänger, men ännu återstår att se om en samsyn kan nås.