En ny friskoleetablering väcker starka reaktioner i Falköping, där kommunen samtidigt tvingas stänga skolor på grund av kraftigt minskande barnkullar. Raoul Wallenbergskolan AB planerar att öppna ett fritidshem och en grundskola med plats för 830 elever i den gamla lasarettsbyggnaden i centrala Falköping nästa höst, samtidigt som kommunen är mitt uppe i en omfattande neddragningsprocess.

Situationen i Falköping speglar en bredare trend i landet. Förra året ansökte 50 fristående skolor om att få starta nya verksamheter inför höstens skolstart, en minskning jämfört med tidigare år. Av dessa fick endast tre godkänt av Skolinspektionen. Ytterligare 49 fristående huvudmän ansökte om att utöka sina befintliga skolor med fler platser, men bara 14 av dem beviljades tillstånd. Inför hösten 2027 har antalet ansökningar minskat ännu mer, med endast 29 inlämnade ansökningar hittills.

Demografin i Falköping visar på betydande utmaningar framöver. Prognoser från Statistiska centralbyrån visar att antalet barn i åldrarna ett till fem år kommer att minska med mellan fem och trettio procent. Gruppen noll till nittonåringar förväntas minska med elva procent de närmaste sju åren, vilket är mer än riksgenomsnittet på åtta procent.

Kommunalrådet Adam Johansson från Moderaterna beskriver hur nedgången redan märks i kommunens verksamheter. I det första skedet har det främst drabbat förskolorna, där kommunen redan har stängt avdelningar och avvecklat en förskola. Om några år väntas nedläggningar även på lågstadiet.

Enligt kommunens beräkningar skulle friskolans etablering kosta mellan 50 och 70 miljoner kronor per år. Dessa medel skulle tas från befintliga kommunala skolor, vilket enligt Adam Johansson kraftigt skulle försämra situationen för dem. Om friskolan fyller sina 830 platser hävdar han att kommunen behöver lägga ned ytterligare tre centralt belägna skolor för att klara ekonomin och samtidigt kunna behålla sina mindre skolor på landsbygden.

Per Egon Johansson, vd för Raoul Wallenbergskolorna AB, motiverar etableringen med att den kan vända den negativa demografiska utvecklingen i kommunen. Han skriver i ett mejlsvar att koncernen tror att utvecklingen kan vändas genom ett mer dynamiskt skolväsende i kommunen. Han hävdar att kunskapsresultaten för elever i Falköping ligger under riksgenomsnittet och att skolväsendet behöver genomgå något av en renässans genom mer dynamik och utveckling.

Enligt en undersökning som koncernen själva genomfört har 73 procent av vårdnadshavare visat intresse för att sätta sina barn i den planerade skolan. Adam Johansson är dock skeptisk till dessa siffror och pekar på historiska erfarenheter. I den gamla lasarettsbyggnaden, där den nya friskolan planeras, har två friskolor tidigare försökt etablera sig men misslyckats. Den senaste avvecklades för bara något år sedan.

En ytterligare komplikation är att kommunen måste vara beredd att när som helst ta emot hundratals elever om friskolan skulle besluta sig att lägga ned. Denna beredskap kostar pengar, eftersom kommunen alltid måste ha en överkapacitet i sina skolor eller ett system som gör att de på kort tid kan skaffa nya lokaler.

Skolinspektionens statistik visar att de vanligaste orsakerna till avslag för grundskolor är att de inte kan visa att de får ett stabilt flöde av elever framåt. För gymnasieskolor är den vanligaste orsaken till avslag att det inte finns behov av utbildningen på arbetsmarknaden. Tre skolor fick förra året avslag för att ledningen bedömdes som olämplig.

Utvecklingen i Falköping är del av en större nationell trend. Antalet barn i förskoleåldern har minskat sedan 2019 och väntas fortsätta minska fram till slutet av 2020-talet. Läsåret 2025/26 var 468 000 barn inskrivna i förskolan, en minskning med 3,4 procent jämfört med året innan. I grundskolan går i år knappt 1,1 miljoner elever, och minskningen som började 2023 väntas fortsätta fram till slutet av 2030-talet.

Enligt Skolverket kommer barnkullarna att minska särskilt mycket i små kommuner med färre än 10 000 invånare. Adam Johansson säger att han har svårt att se vilka värden friskolan kan bidra med, trots deras beskrivning av att vara kompletterande. Frågan om friskolans etablering i Falköping belyser den komplexa avvägningen mellan valfrihet och resurshushållning i en tid av vikande barnkullar.