Dykarna hittade den avlidna kvinnan efter Tjörnolyckan: ”Man vill få ett avslut”

Stefan Hedborg öppnar sin sportbag och plockar fram understället och torrdräkten. Bara en minut senare sitter han fullt påklädd i räddningstjänstens dykbil med all nödvändig utrustning inom räckhåll. När räddningsdykarna i Göteborg får ett larm ska de vara på väg inom 90 sekunder. I situationer där det fortfarande finns hopp om att rädda liv kan varje sekund vara avgörande.

Det var kvällen den 28 juli som Kustbevakningen och sjöräddningen fick in ett larm om att en fritidsbåt försvunnit utanför Tjörn. Även räddningstjänstens dykare larmades omedelbart, men någon insats under ytan blev det inte. Problemet var bristen på information.

”Vi hade ingen position att gå på”, konstaterar Daniel Düfke, som är styrkeledare på stationen i stadsdelen Gårda. Utan en exakt plats att söka på var möjligheterna begränsade. När polisen hörde av sig dagen därpå hade situationen förändrats. Det handlade inte längre om en räddningsinsats utan om en förfrågan om att bistå med eftersök.

En kvinna och hennes dotter, en flicka som ännu inte fyllt tio år, saknades efter olyckan. Polisen trodde sig då ha lokaliserat vraket. För räddningsdykarna innebar det en helt annan typ av uppdrag än de akuta räddningsinsatser de normalt rycker ut på.

## Mental förberedelse inför svåra uppdrag

Hur förbereder man sig mentalt på ett sådant dyk? Daniel Düfke, som ledde dykinsatsen, betonar vikten av kommunikation. ”Vi har en väldigt öppen dialog. Vi talar med varandra och förbereder varandra på det vi eventuellt kommer att få uppleva”, säger han.

Den avlidna kvinnan hittades i anslutning till vraket, enligt uppgifter från polisen. Kustbevakningen uppgav senare att även flickan hade hittats i närheten. Räddningsdykarna Andreas Westerberg och Stefan Hedborg deltog i insatsen som slutade med att kvinnans kropp kunde bärgas.

Av hänsyn till den pågående polisutredningen kan de inte berätta om vad de såg under ytan. Men Stefan Hedborg medger att vissa insatser är särskilt svåra att hantera. ”Som när det är barn inblandade. Det tycker jag kan vara tufft. Vi är ju människor, vi påverkas”, säger han.

Den mentala förberedelsen börjar redan i bilen på väg till insatsen. Dykarna försöker då skapa sig en bild av vad de kommer att möta. Men lika viktigt som förberedelsen är efterarbetet. Efter en tuff insats samlas dykarna för att prata igenom det som hänt.

”Vi kan ta in hjälp utifrån om man behöver det. Vi har något som heter kamratstöd, som hjälper oss att ta det här snacket, så att alla får komma till tals”, förklarar Andreas Westerberg.

## Intensiv sommar för dykarna

Under sommaren har dykarna i Göteborg ryckt ut på mellan ett och två larm i veckan. Flera insatser har avbrutits efter att personen som befarades ha drunknat hittats välbehållen på land. Men det är ingen nackdel, tvärtom.

”Det räcker att vi har en saknad person på en badstrand för att vi ska börja rulla. Vi åker i ett så tidigt skede som möjligt för att kunna göra skillnad”, säger Daniel Düfke.

Det snabba agerandet är centralt i räddningstjänstens arbete. Varje dyk involverar fem personer: två dykare som går ner under ytan, två som styr dyket från ytan och en person som leder hela insatsen. Djupet avgör hur länge dykarna kan stanna under vattnet. På 40 meters djup är den maximala tiden endast tio minuter.

Förutsättningarna under vattnet kan vara extremt utmanande. Det händer att sikten är så dålig att dykarna knappt ser handen framför sig. För att genomföra ett framgångsrikt räddningsdyk behöver de därför veta exakt var de ska leta.

## Nedläggningar hotar dykverksamheten

Långt ifrån alla räddningstjänster i Sverige har samma möjlighet att erbjuda dyktjänster som Göteborg. Dykverksamheten har lagts ned på flera håll i landet de senaste åren. En kartläggning som tidningen Arbetet publicerade i slutet av förra året visar att området norr om Falun numera saknar räddningsdykare helt.

Alla brandmän i landet ska dock ha grundkunskaper i ytlivräddning. Det innebär att de med hjälp av enklare utrustning kan söka efter personer på ett par meters djup, men möjligheterna är betydligt mer begränsade än vad professionella räddningsdykare har.

Daniel Düfke konstaterar att tillgången till räddningsdykare i grunden är en kostnadsfråga. ”Det är en bedömning som kommunpolitikerna får göra. Det är en väldigt stor kostnad att bedriva verksamhet och att ha den à jour 24/7”, säger han.

Den ekonomiska verkligheten innebär att dykare från Göteborg ibland måste rycka ut till platser långt bort. Tidigare under sommaren larmades de till Mellerud, 13 mil norrut, där en person hade anmälts saknad i anslutning till en sjö. Personen kunde senare konstateras avliden.

”Det blev ett värdigt avslut”, säger Daniel Düfke kort om insatsen.

## Meningsfullt arbete även efter dödsfall

Trots att många insatser inte längre handlar om akut livräddning är dykarna överens om att arbetet är meningsfullt. Även när hoppet om att hitta någon vid liv har runnit ut fyller de en viktig funktion för de anhöriga.

”Man vill få ett avslut, för allas skull”, säger Andreas Westerberg.

På stationen i Gårda arbetar ett 40-tal räddningsdykare som är redo att rycka ut dygnet runt. De har tillgång till en 4,5 meter djup bassäng där de regelbundet övar, bland annat på att ta sig igenom trånga utrymmen.

För att bli räddningsdykare krävs först en grundutbildning till brandman genom utbildningen SMO – Skydd mot olyckor, som i nuläget är tre terminer lång och ges av Myndigheten för civilt försvar. Efter att ha blivit anställd på räddningstjänsten kan man sedan läsa en åtta veckor lång vidareutbildning till räddningsdykare.

Arbetet som räddningsdykare kräver både fysisk och mental styrka. Det handlar om att vara beredd på det ovänta, att kunna agera snabbt under press och att kunna hantera situationer som de flesta aldrig kommer att behöva möta. Men framför allt handlar det om viljan att göra skillnad, även när situationen är som svårast.