Efter Borlänge – rasism och misstro mot valsystemet sprids

Under de senaste dagarna har spridningen av anklagelser om valfusk i Sverige tagit en dramatisk vändning. Det som tidigare främst cirkulerade i slutna nätverk och på sociala plattformar har nu nått en bredare allmänhet och satt djupa spår i den offentliga debatten. Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) beskriver hur temat exploderat i omfattning, särskilt efter de uppmärksammade händelserna i Borlänge.

Ola Svenonius, forskare med inriktning på desinformation och psykologiskt försvar vid FOI, konstaterar att utvecklingen gått mycket snabbt. Redan innan valet i Borlänge fanns ett pågående narrativ om otillförlitliga val, men under bara några dygn har mängden inlägg och diskussioner om valfusk flerdubblats. Det handlar inte längre om en isolerad företeelse på marginalen, utan om en bredare rörelse som nu sätter agendan även utanför de digitala plattformarna.

En central del i den nya vågen av påståenden är kopplingen till invandring och demografiska förändringar. Invandrare har pekats ut som avgörande för oppositionens framgångar, och i vissa kretsar beskrivs detta som ett hot mot den demokratiska ordningen. Internationella debattörer och alternativmedier använder sig av termer som ”övertagande” eller ”invasion” och drar paralleller till konspirationsteorier om ett så kallat folkutbyte. Flera konton med koppling till USA har även jämfört situationen med Minnesota, där den amerikansk-somaliska befolkningen utsatts för hårda angrepp.

Enligt FOI:s analys har spridningen skett framför allt på X, tidigare Twitter, men även på Facebook och Flashback. Det som är nytt är att språkbruket nu sipprat ut i bredare sammanhang och börjat påverka den allmänna debatten kring valsystemets legitimitet. Johannes Lindgren, analytiker vid FOI, pekar på att de mest tongivande kontona ofta drivs av etablerade debattörer med stor räckvidd, medan anonyma och misstänkt falska konton förstärker budskapet genom att kommentera och sprida inläggen vidare.

Frågan om valsystemets säkerhet har varit återkommande under de senaste veckorna, inte minst i diskussioner om identifikationsförfaranden och problem med förtidsröstning. Efter Borlänge har tonen hårdnat ytterligare, och nu riktas misstankar även mot tjänstemän och myndigheter. Svenonius menar att idén om att det svenska valsystemet inte går att lita på har blivit allt mer etablerad under året. Han ser en tydlig förskjutning i narrativet, där misstron mot själva valprocessen blivit en allt mer central del av den politiska debatten.

Att en polisutredning nu inletts och att Valprövningsnämnden fått in rekordmånga överklaganden tycks inte ha dämpat misstron i de kretsar som driver frågan. Tvärtom, enligt Svenonius, är misstron nära kopplad till ett missnöje med valresultatet snarare än till konkreta brister i systemet. Han ser inte att en utredning eller ett juridiskt beslut kommer att förändra uppfattningen hos den nationalistiska högern, där valet i Borlänge blivit en symbolfråga.

Polisutredningen rör brottet ”otillbörligt verkande vid röstning” och tre personer är misstänkta. En av dem som figurerat i sammanhanget är Vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Ali, som tagit en paus från sitt politiska uppdrag. Han har inte delgivits misstanke om brott och nekar till uppgifterna om valfusk. Utredningen har sitt ursprung i händelser i Jakobsgårdarna i Borlänge, där det finns misstankar om oegentligheter i samband med röstning.

FOI:s forskare ser allvarligt på utvecklingen och utesluter inte att utländska aktörer utnyttjar situationen. Lindgren påpekar att flera påverkansnätverk med koppling till Ryssland tidigare riktat in sig på det svenska valet, och att den nuvarande debatten om valfusk är en möjlighet som dessa nätverk sannolikt inte låter passera. Han beskriver situationen som en ”jackpott” för den typen av aktörer, som gärna förstärker sprickor i samhället och undergräver förtroendet för demokratiska institutioner.

Även om spridningen av desinformation inte är ett nytt fenomen, är omfattningen och hastigheten i spridningen anmärkningsvärd. Digitaliseringen har skapat nya kanaler för att nå ut, och kombinationen av etablerade debattörer, anonyma konton och internationella påverkansaktörer gör det svårt att få en samlad bild av vad som ligger bakom. Det står dock klart att frågan om valfusk nu är en etablerad del av den svenska samhällsdebatten, och att den sannolikt kommer att fortsätta prägla diskussionen under en lång tid framöver.