I april i år drabbades Stora Essingen i Stockholm av en serie mystiska bränder som skapade både rädsla och oro bland befolkningen. Under loppet av bara fem dagar inträffade fem separata eldsvådor i området, varav en villa övertändes och brann fullständigt ner till grunden. Den dramatiska händelseutvecklingen fick polisen att offentligt uttala att man inte uteslöt att samma gärningsman kunde ligga bakom samtliga bränder.

De upprepade bränderna skapade snabbt en känsla av osäkerhet bland invånarna på Stora Essingen. I sociala medier uttryckte många boende sin oro över situationen, och ett flertal rykten spreds om vad som egentligen pågick i området. Oron var påtaglig i ett bostadsområde där man vanligtvis känner sig trygg.

Bara några dagar efter den sista branden fick utredningen ett genombrott. En 34-årig man häktades på sannolika skäl misstänkt för mordbrand i villan. Beslutet om häktning fattades av Svea hovrätt, vilket indikerade att det fanns starka skäl att misstänka mannen för den allvarliga brottsrubriceringen.

Nu, flera månader senare, är 34-åringen åtalad för grov mordbrand. Men åtalet har fått en överraskande vändning. Trots att mannen ursprungligen häktades för villabranden så åtalas han inte längre för just den händelsen. I stället kopplas han i stämningsansökan till flera av de andra bränderna på Stora Essingen. Konkret åtalas han för att ha anlagt en brand i en personbil i området.

Enligt räddningstjänstens vittnesuppgifter var händelseförloppet vid bilbranden mycket häftigt. Det som gjorde situationen särskilt allvarlig var att det fanns en påtaglig risk för att lågorna skulle sprida sig till ett närliggande flerfamiljshus. En sådan utveckling hade kunnat få katastrofala konsekvenser för många människor.

Utöver åtalet för grov mordbrand så åtalas mannen även för två fall av skadegörelse genom brand. Det ena fallet rör en brand i en papperskorg i Hornstull, medan det andra gäller en brand i några sopsäckar på Stora Essingen. Dessa händelser pekar på ett mönster av brandanläggning över ett större geografiskt område i västra Stockholm.

Polisens bevisning i målet innehåller flera betydelsefulla omständigheter. Enligt åtalet har tekniska undersökningar visat att tändvätska påträffats på den misstänktes kläder. Dessutom ingår övervakningsbilder i bevisningen, där mannen kan ses köpa tändvätska i en butik. Dessa bilder utgör en central del av åklagarens beviskedja.

När det gäller den ursprungliga villabranden, där en bostad brann fullständigt ner till grunden, så har förundersökningen lagts ned. Lokaltidningen Mitt i, som var först med att rapportera om åtalet, har sökt åklagaren för en kommentar om varför denna del av utredningen avslutats. Åklagaren vill dock inte uttala sig i detalj om skälen, men enligt tidigare handlingar i målet saknas det tillräckligt med bevis för att kunna väcka åtal för just den branden.

Under polisförhören har 34-åringen konsekvent nekat till samtliga brott som läggs honom till last. Hans förklaring till händelserna är anmärkningsvärd. Enligt mannens egen utsaga har korrupta säkerhetsmän försökt sätta dit honom för brott som han inte har begått. Han går längre och hävdar att hela polisutredningen är genomsyrad av korruption.

När utredarna visar övervakningsfilmer från bilbranden för den misstänkte, avfärdar han bevisningen med argumentet att filmklipp kan manipuleras digitalt. Detta trots att övervakningsbilder normalt sett betraktas som robust bevisning i brottmål.

Den misstänkte mannen är inte ostraffad sedan tidigare. Han har flera tidigare domar på sitt brottsregister, bland annat för misshandel. Detta kan komma att påverka både straffmätningen och bedömningen av återfallsrisken om han skulle dömas för de aktuella brotten.

I förhören har mannen också uppgett att han under perioder har kämpat med psykisk ohälsa. Denna uppgift kan komma att spela en roll i rättegången, särskilt när det gäller frågan om tillräknelighet och eventuellt behov av rättspsykiatrisk vård snarare än traditionellt fängelsestraff.

Fallet illustrerar de utmaningar som brandutredningar ofta innebär, där teknisk bevisning och vittnesuppgifter måste vägas samman för att nå tillräcklig bevisning för fällande dom. Rättegången förväntas ge klarhet i vad som egentligen hände under de oroliga aprilدagarna på Stora Essingen.