Elias är en av de svenska barnsoldaterna: ”Jag vill bara hem till mamma”

Svenska ungdomar hamnar i danskt häkte: ”Vi är inte barnsoldater”

Nio nuggets med barbequedipp, jordgubbsmilkshake, energidryck och choklad. Det är beställningen från Elias, en svensk tonåring i gråa mjukiskläder och Nike-badtofflor som sitter på andra sidan betongmuren på Egely, Danmarks institution för barn med högst säkerhetsklass.

Han är en av dem som Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard kallar ”svenska barnsoldater”. Besöksrummet där vi träffas är trångt med låst dörr och säkerhetsklassat fönster. På väggarna hänger plastväxter och tavlor med idylliska motiv av blomsterängar, luftballonger och stjärnhimlar – en stark kontrast till den verklighet som råder innanför murarna.

– Det var dumt. Det är inte någon annan som har satt mig i den här situationen, det är jag själv, säger Elias om beslutet som ledde till att han nu sitter hundra mil hemifrån.

Allt började när 16-årige Elias ljög för personalen på hvb-hemmet i norra Sverige om att han skulle ut och röka. Han hade fått nog av boendet och ville bara därifrån. Kort därefter satt han på ett tåg söderut, på väg mot sin första utlandsresa. Biljetten hade han fått av en anonym uppdragsgivare via chattappen Telegram.

”Ok broder vill du köra jappning i Danmark”, hade personen skrivit och erbjudit 300 000 kronor för att utföra ett mord. Den 14 timmar långa tågresan slutade med att dansk polis grep honom vid centralstationen, efter att ha fått tips med signalement på den svenska tonåringen. Trots att han aldrig sköt någon eller ens hade något vapen, dömdes han för mordförsök till fem och ett halvt års fängelse.

Livet bakom murarna

Personalen på Egely beskriver Elias som en lugn och vänlig person. Rutinerna på institutionen är strikta. Dagen börjar klockan åtta. Förmiddagen ägnas åt skola och träarbete i verkstaden. Fritiden fylls av fotboll, biljard eller tv-spel, samt många promenader med rökpauser.

– Det är mycket stilla här, det händer inte så mycket. För det mesta sitter vi på avdelningen hela dagen, berättar Elias.

Den danska socialtjänsten har förgäves försökt få skolan i hans norrländska hemkommun att skicka skolböcker. Trots detta uttrycker Elias att han trivs bättre på Egely än på tidigare boenden i Sverige. Här är det bättre ordning och bryter man mot reglerna leder det till konsekvenser.

– Det är fint här. Hade jag kunnat bli kvar så hade jag gjort det, säger han.

”Vi är inte barnsoldater”

På institutionens tv hörde Elias en sommarkväll 2024 justitieministern tala i en nyhetssändning om det 20-tal unga svenskar som gripits i Danmark under året. Elias, som var bland de första, har svårt att identifiera sig med beskrivningen.

– Såklart kallar de oss barnsoldater när vi kommer från Sverige till Danmark. Men det är överdrivet, för vi är inte barnsoldater. Det är inte så att vi kommer från krig. Det är bara folk som gör någonting för pengar, förklarar han och lägger till på danska: – Vi är inte bara ”lejemörder” och what the fuck de kallar oss.

Det hårda straffet kom som en överraskning för Elias, men han har accepterat sin situation. När han ser tillbaka på rekryteringen menar han att både han själv och uppdragsgivarna bär ansvar, men att han inte funderade särskilt mycket på konsekvenserna när han tackade ja.

– Jag tänkte bara pengar, det var det enda. Har man pengar kan man göra många saker.

En uppväxt med utmaningar

Bakom Elias historia döljer sig en problematisk uppväxt. Hans pappa dog när han var sex år, och hans mamma har kämpat mot missbruk och dömts för brott flera gånger. Problemen började redan under hans första skolår.

Han har adhd och trotssyndrom, diagnoser han delar med många av de unga svenskarna som hamnat i liknande situation. Uppväxten i en liten ort på landsbygden är också ett vanligt mönster. Till skillnad från den allmänna uppfattningen är många av dessa ungdomar etniskt svenska, som Elias.

– Jag berättar för att ge folk en annan bild. För att visa folk att det händer mycket saker. Även om du är svensk så kan du leva ett liv som inte är så bra, även om du är svensk så kan du bli placerad i familjehem, säger han.

Framtiden

När Elias fyller 18 år kan danska myndigheter begära att han flyttas till Sverige. Det skulle han helst slippa, trots längtan efter sin lillebror och mamma.

Dagarna går snabbare när han undviker att grubbla över det som hänt och framtiden. Han kan tänka sig att bli elektriker och vill hålla sig borta från kriminaliteten, men funderar inte särskilt mycket över hur livet ska bli.

– Om du tänker så känns det hela tiden. Om du inte tänker går tiden snabbt, förklarar han.

På frågan om vad han ska göra när han släpps fri svarar han enkelt:
– Jag tror jag bara ska hem till mamma.

Hemma hos henne har under tiden breven om gymnasieval och mönstring landat på hallgolvet – en påminnelse om det normala tonårsliv som gått förlorat.