Forskare vid Luleå tekniska universitet och Karlstads universitet har genomfört en studie som visar på tydliga skillnader i varför män och kvinnor väljer att bada bastu. Studien, som publicerades i juli i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Circumpolar Health, ger en ny förståelse för bastubadets betydelse bortom de rent fysiologiska effekterna.

Totalt 588 personer från olika delar av Sverige deltog i undersökningen, varav 384 kvinnor och 204 män. Samtliga deltagare var regelbundna bastubesökare som fick besvara frågor med fritextsvar om sina motiv och upplevda effekter av bastubadande.

Enligt Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, har tidigare forskning främst fokuserat på de fysiologiska aspekterna av bastubadande. Nu vill forskarna få en bredare bild av fenomenet genom att inkludera kulturella och traditionella aspekter.

”Forskningsmässigt har man tidigare tittat mer på vad som händer rent fysiologiskt, men bastubadande är något så mycket större”, förklarar Åsa Engström.

Studien identifierade fyra centrala motiv till varför människor badar bastu: mental återhämtning, social gemenskap, rening av kropp och själ samt fysisk hälsa. Men betoningen på dessa olika aspekter visade sig variera betydligt mellan könen.

Kvinnorna i studien framhöll i betydligt högre grad den mentala återhämtningen som ett viktigt motiv för bastubadandet. De beskrev hur bastutiden hjälper dem att samla kraft, vara fria från digital uppkoppling och minska stress. Kvinnliga deltagare rapporterade också i större utsträckning att de upplevde förbättrad sömn och minskad smärta efter bastubad.

”Kvinnorna tog upp det här med att samla kraft, vara fria från uppkoppling en stund och minska stress. Därmed inte sagt att det är oviktigt för män, men vi såg att mental återhämtning var av större betydelse för kvinnor”, säger Åsa Engström.

Männen i undersökningen betonade istället den sociala gemenskapen som ett centralt motiv. För dem är bastun en plats för att umgås och interagera med andra, vilket står i kontrast till kvinnornas mer introverta och återhämtande syfte.

Åsa Engström påpekar dock att alla aspekter var viktiga för både män och kvinnor i viss mån. Skillnaderna ligger snarare i vad deltagarna valde att betona i sina svar och vilka delar de upplevde som mest betydelsefulla.

Bastubadande är en djupt förankrad tradition i Sverige, särskilt i landets norra delar. Forskarna vill nu skapa en mer heltäckande förståelse för denna kulturella företeelse och dess eventuella effekter på hälsa och välbefinnande.

”Forskningen går ut på att skapa en helhetsbild av bastubad, inklusive aspekter som är kopplade till kultur och tradition. Det kan ge en bredare bild av fenomenets möjliga effekter på hälsa och välbefinnande”, förklarar Åsa Engström.

I en tid präglad av stress och ständig uppkoppling anser forskarna att studier av bastubadets effekter är särskilt relevanta. Bastun kan fungera som en tillflyktsort från vardagens krav och digital närvaro, ett utrymme där människor kan koppla av och återhämta sig på olika sätt beroende på deras individuella behov.

”Jag tycker att det är jätteintressant att undersöka bastubad, när vi lever i en stressfylld tid som denna”, avslutar Åsa Engström.

Studien bidrar till en djupare förståelse för en tradition som många tar för given, men vars betydelse för både fysisk och mental hälsa kan vara större än vad som tidigare uppmärksammats i forskningen. Genom att kombinera kulturella, sociala och hälsorelaterade perspektiv ger forskningen en mer nyanserad bild av varför så många svenskar fortsätter att värdesätta denna gamla tradition.