EU-lagen som regeringen inte vill ha: Så ska den genomföras

EU-kommissionens naturrestaureringslag beräknas kosta 20 miljarder årligen

Naturrestaureringslagen, som av EU-kommissionen beskrivs som den mest betydande miljöreformen sedan art- och habitatdirektivet från 1995, kommer att kosta Sverige drygt 20 miljarder kronor årligen fram till 2032. Detta framgår av det förslag som Naturvårdsverket tillsammans med fyra andra expertmyndigheter nu presenterat.

Kostnaden innebär mer än en fördubbling av de resurser som idag läggs på biologisk mångfald. Huvuddelen av pengarna föreslås gå till ersättningar för markägare som påverkas av restaureringsåtgärderna.

Den svenska regeringen har aktivt motarbetat lagen under EU-förhandlingarna. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) drev en kampanj mot förordningen och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) röstade nej när förslaget behandlades i Bryssel. Trots detta klubbades lagen igenom.

Efter att lagen antagits gav regeringen de svenska myndigheterna strikta direktiv om att implementeringsplanen inte får gå ”utöver miniminivån”. För skogsområden instruerades myndigheterna att använda referensåret 1995, vilket i praktiken innebär att Sverige inte behöver återskapa någon ny skog fram till 2050.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, kritiserar regeringens val av referensår.

”Det står ingenting om något referensår i förordningen, det är icke-relevant. Arealerna av olika naturtyper som ska återskapas ska utgå från det ekologiska behovet. Referensarealerna måste baseras på vetenskap och det som krävs för arternas långsiktiga livskraft, inte politiskt valda årtal,” säger han.

I sitt huvudförslag har Naturvårdsverket formellt följt regeringens direktiv, men i en bifogad miljökonsekvensbeskrivning varnar myndigheten för att den föreslagna ytan ”inte motsvarar det ekologiska behovet”. Enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen skulle 2,5 miljoner hektar skog behöva återskapas för att lagen ska få avsedd effekt – en yta motsvarande mer än två Skåne.

Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, pekar på de egentliga behoven: ”Vi behöver öka arealen naturliga barrskogar i Sverige med över 80 procent för att leva upp till kraven från EU. Men regeringen har, helt utan egna analyser eller underlag, beslutat att ingen sådan ökning behövs.”

Även Världsnaturfonden WWF är kritisk. Emelie Nilsson, expert på naturvårdspolicy vid organisationen, säger: ”Det är en stor brist att man på grund av regeringens direktiv inte utgår från det ekologiska behovet och att man inte når målen för arternas livsmiljöer. Det är avgörande för att Sverige ska uppfylla lagkraven.”

Gällande ängs- och naturbetesmarker, som hör till de naturtyper med störst biologisk mångfald i Norden, har regeringen också begränsat myndigheternas arbete. Naturvårdsverket beordrades i regleringsbrevet för 2025 att rapportera den ekologiska referensarealen för gräsmarker som ”okänd”, trots att myndigheterna redan tagit fram dessa beräkningar.

Planen sätter därför målet till en miniminivå på 100 000 hektar återskapade gräsmarker fram till 2050. I underlagen varnar dock myndigheterna för att denna nivå har ”låg sannolikhet” att nå lagens mål, och att 370 000 hektar egentligen skulle behövas.

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind är starkt kritisk till regeringens hantering: ”Det har stått klart redan när direktiven kom att regeringen inte vill följa lagen. Att man inte baserar sin bedömning på vad vetenskapen och forskningen säger behövs för att vi ska kunna restaurera våra ekosystem är häpnadsväckande dåligt.”

Samtidigt välkomnar hon att expertmyndigheterna i sina underlag synliggör de faktiska behoven: ”Det är väldigt bra att myndigheterna fortsätter att peka på vad som verkligen behövs. Det duger inte att regeringen letar sätt att sänka ambitionsnivån.”

Det är nu upp till regeringen att avgöra hur det slutgiltiga förslaget ska utformas. Sverige måste skicka in sitt utkast till EU-kommissionen senast den 1 september. Kommissionen ska därefter granska och bedöma om planen lever upp till lagens krav.

Naturvårdsverkets förslag publicerades under torsdagen utan någon presskonferens.