Inga-Lill och Erzebet hämtar matsvinn för att få ihop vardagen: ”Inte klokt att det behövs”

På Kirsebergs torg i Malmö står 82 personer i kö. De har väntat i flera timmar för att få ta emot matsvinn som annars skulle ha kastats. Bland dem finns 63-åriga väninnorna Inga-Lill Petersson och Erzebet Varga, som rullar sina dramatenväskor längs högarna av mat.

En volontär från den ideella gruppen Matsvinnhjälpen lastar ut lådor med mat från sin bil. Det är surdegsbröd, veganska biffar, svarta oliver, brunfläckiga bananer och äpplen. Inga-Lill är både mottagare och hjälper till med logistiken – hon småpratar med de väntande, delar ut kölappar och packar påsar med frukt.

”Utan den här maten skulle det inte gå”, säger Erzebet Varga som har varit sjukpensionär i 13 år. Det senaste året har matkön på torget vuxit sig allt längre. De hemlösa får välja först eftersom de har svårt att förvara storpack och tillaga maten. Men majoriteten utgörs av sjukpensionärer, ukrainska flyktingar, ensamstående mammor, barnfamiljer som lever på försörjningsstöd och personer med skuldsanering.

Efter en timme är utdelningen över. Det mesta har gått åt, till och med enkilospåsar med proteinpulver vars utgångsdatum passerat. En äldre kvinna med rullator tar emot en av dem trots att en volontär påpekar att de mest är för ”såna som tränar på gym”.

”Jo, men det är protein”, svarar kvinnan.

Inga-Lill och Erzebet har varit grannar i över 30 år och träffades när deras barn var små och lekte på gården. De umgås dagligen och hjälps åt att få vardagen att gå ihop. Inga-Lill har arbetat som kassörska i Danmark, skötare inom psykiatrin och senast som trappstädare. För två år sedan ramlade hon när det var mycket snö, vilket ledde till en fotskada. Under sjukskrivningen förlorade städfirman en stor kund och hon blev uppsagd.

Sedan dess lever hon på ersättningen från alfakassan på 7 600 kronor i månaden, med tillägg från socialtjänsten. När räkningarna är betalda har hon cirka 3 500 kronor kvar att leva på varje månad. Det ska räcka till kläder, mat och bussresor.

”Leta röda prislappar, jaga annonser, kolla, kolla, kolla”, förklarar Inga-Lill hur hon får pengarna att räcka.

Erzebet Varga blev sjukskriven på grund av höftproblem och en skada från jobbet i storkök. Hon får ut 8 200 kronor i månaden inklusive bostadsbidrag.

”Som tur är får jag hjälp av mina barn. Vi tar hand om varandra. För jag kände direkt när jag blev sjukskriven hur jag gled ner”, berättar hon.

På grund av sina fysiska problem har hon rätt till ett rabatterat busskort som gör att hon kan ta sig runt för att handla billigt. Hon lusläser reklamblad, följer Facebookgrupper som tipsar om fynd och har ett nätverk av väninnor som ringer varandra när de hittar bra erbjudanden.

”Det är vår värld. Väninnorna ringer och berättar ’där är billig potatis, där är erbjudande på kaffe, där finns det sköljmedel'”, säger Erzebet. ”Tidigare kollade jag om potatisen var en krona billigare på Nydala eller Rosengård. Då tog jag bussen dit. Jag springer aldrig bara in på närbutiken.”

Att matmomsen sänkts har inte gjort någon skillnad, menar Inga-Lill. Hon håller istället ständig koll på elbolagets app för att försöka hålla nere energikostnaderna.

”Jag hänger upp mig på elen, jag är helt nojig”, säger hon.

”Hon ringer mig och säger ’I dag är det dyrt, i dag lagar vi inte mat!'”, skrattar Erzebet.

Matköerna har blivit ett återkommande inslag i stadsbilden utanför flera av Malmös kyrkor och hjälporganisationer. Skåne Stadsmission öppnar snart ytterligare en Matmission, en butik som säljer donerad mat till låga priser. Dit kommer inte bara arbetslösa och sjukskrivna utan även människor som trots arbete inte får pengarna att räcka, samt pensionärer.

Enligt den senaste Fattigdomsrapporten från Stadsmissionen har andelen personer i Sverige som lever i matfattigdom fördubblats från tre till sex procent mellan 2021 och 2024.

”Det har blivit mycket lättare att trampa snett. Förut hade vi myndigheter som var mer förlåtande. Nu upplever vi att det är mer strängt och att handläggarna har större press på sig uppifrån”, säger Lisa-Lo Sonnesjö på Skåne Stadsmission.

Tove Samzelius, lektor i socialt arbete vid Malmö universitet som forskar om fattigdomsrelaterade frågor, bekräftar bilden.

”Det finns en bild i Sverige av att vi har ett skyddsnät som fungerar. Den bilden börjar utmanas väldigt mycket”, säger hon.

Startskottet för denna utveckling var enligt Samzelius 90-talskrisens förändringar i socialförsäkringssystemet. Därefter har flera faktorer påverkat utvecklingen, som arbetsmarknad, konjunktur och stigande hyror.

”Inkomsterna har släpat efter, framför allt för dem som har lägre inkomster oavsett om man arbetar eller inte.”

Johan Valdemarsson är en av volontärerna bakom Matsvinnhjälpen. Han hittade organisationen när han själv hade det tufft ekonomiskt. Nu lägger han flera timmar i veckan på att hjälpa andra.

”Det är skönt för hjärtat. Som nutella för själen”, säger han.

Gränsen mellan vem som ger och får hjälp är flytande. Många av volontärerna har själva svårt med ekonomin och får med sig en matkasse hem efter utdelningen.

”När man själv har erfarenhet vet man hur jobbigt det kan vara att söka hjälp”, förklarar Johan.

Efter utdelningen är äggen och maten slut för den här veckan. Inga-Lill hjälper sin väninna att packa bananer i ryggsäcken. Erzebet drar upp huvan på regnjackan, tar sin krycka och börjar en långsam promenad hemåt med dramatenväskan full av frukt, grönsaker, bacon och ägg. Hon tror att många politiker lever långt från ett liv där röda prislappar kan vara helt avgörande.

”De vet inte ens vad ett paket Bregott kostar”, säger hon.

Marina Elliott, en av de drivande krafterna bakom Matsvinnhjälpen, har tömt sitt bagageutrymme. Men redan i morgon kväll, efter sitt vanliga jobb, kommer hon att ge sig iväg för att hämta det som livsmedelskedjorna annars skulle kasta. Nästa söndag väntar en ny matkö.

Enligt statistik från SCB levde 6,9 procent av Sveriges befolkning – cirka 730 000 personer – i materiell och social fattigdom under 2023. Normalbeloppet för existensminimum är 6 243 kronor för en ensamstående vuxen och ska täcka alla levnadskostnader utöver boendet.