Experter varnar Sverige: Inför inte sociala medier-förbud

Över 80 procent av australiska barn mellan 10 och 15 år kringgår fortfarande det nya förbudet mot sociala medier, enligt en färsk rapport från landets nätsäkerhetsmyndighet. Resultatet väcker nu frågor om hur effektiva åldersgränser egentligen är – samtidigt som Sverige planerar att införa ett liknande förbud inom några år.

Australien införde i fjol en 16-årsgräns för tio stora plattformar, däribland Facebook, Instagram, Tiktok, Snapchat och Youtube. Lagen innebär att plattformarna själva ansvarar för att kontrollera användarnas ålder. Men när tre månader hade gått fortsatte alltså 81,5 procent av barnen i åldersgruppen att använda tjänsterna. Hälften av dem hade aldrig blivit ombedda att verifiera sin ålder, medan nästan en tredjedel helt enkelt ändrat sin ålder till över 16 år – ofta med hjälp av föräldrar eller genom att använda VPN-tjänster.

Sverige är ett av flera länder som nu tittar på liknande lagstiftning. Socialminister Jacob Forssmed (KD) har tidigare meddelat att regeringen vill införa en åldersgräns senast den 1 januari 2028, men att ambitionen är att gå snabbare. Förslaget innebär att barn ska få tillgång till sociala medier först det år de fyller 15. Frankrike har redan röstat igenom en åldersgräns på 15 år, och Storbritannien planerar bland annat ett nattligt förbud för tonåringar.

Men nu riktar flera svenska experter skarp kritik mot den planerade lagstiftningen. Kristina Lillieneke, jurist och aktiv i Föreningen för digitala fri- och rättigheter (DFRI), menar att ett förbud inte löser de problem som ligger bakom. ”Ett förbud hindrar inte att ett barn blir mobbat eller kontaktad av en pedofil eller av någon annan som försöker grooma barnet”, säger hon.

En av de centrala invändningarna handlar om hur ålderskontrollen ska gå till. För att kunna fastställa en användares ålder krävs någon form av identitetsverifiering, vilket i praktiken innebär att användare måste lämna ifrån sig känsliga uppgifter. Elias Rudberg, kollega till Lillieneke på DFRI, påpekar att en ålderskontroll inte kan införas utan att också införa en kontroll av identitetsbevis. Risken är att sådan information blir ett mål för dataintrång.

Förra hösten framkom det att hackare lyckats stjäla 70 000 bilder på identitetshandlingar från Discords underleverantör, som utförde ålderskontroller på användarna. Säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka menar att detta illustrerar en grundläggande problematik. ”Stunden då vi skickar bilden på vår legitimation, då har den lämnat vår kontroll. Och vi har ingen möjlighet att säkerställa om påståenden kring hur informationen hanteras stämmer”, säger han.

Nikka ifrågasätter också själva logiken i att införa tekniska spärrar när både IOS och Android redan har inbyggda föräldrakontroller. ”Att införa de här begränsningarna där man verifierar användarna är verkligen att gå över ån efter vatten”, säger han. Han varnar dessutom för att ett förbud kan få motsatt effekt, genom att unga i stället söker sig till plattformar med sämre moderering, som exempelvis 4chan. ”Det råder ingen brist på forum som inte bryr sig ett dugg om åldersverifiering eller någon typ av moderering av innehållet”, konstaterar han.

Även demokratiska aspekter lyfts fram. Elias Rudberg påpekar att en grundbult i en demokrati är att människor ska kunna diskutera med varandra utan att visa legitimation. Kristina Lillieneke tillägger att källskyddet kan påverkas, vilket får konsekvenser för visselblåsare, journalisters källor och politiska flyktingar. Hon pekar också på risken med så kallad ”lifetime linkability” – att allt en person skriver, gillar eller interagerar med på plattformar som Facebook och Tiktok knyts till den verkliga identiteten och följer med livet ut. ”Sådan åsiktsregistrering är i princip förbjuden enligt GDPR och svensk rätt, men det finns ingen effektiv tillsyn som hindrar att den sker i praktiken”, säger hon.

Socialminister Jacob Forssmed försvarar dock förslaget och menar att det är bråttom. ”Problemet vi har är barn som dras in i olämpligt innehåll men också att skyddsfaktorerna runt dem tunnas ut på grund av att man dras in timme efter timme i de sociala medierna”, säger han. Tanken är att åldersverifieringen ska ske genom den nya europeiska plånboken som håller på att utvecklas inom EU. Enligt Forssmed ska den innehålla funktioner som gör det möjligt att verifiera ålder utan omfattande övervakning. Han betonar också att lagen inte kommer att gälla allmänna diskussionsforum, utan vissa typer av plattformar.

Huruvida det australiska förbudet har fungerat tycker han är för tidigt att utvärdera. ”Man kan inte bara titta på befintliga användare och huruvida de lyckas komma runt det här, utan det är inte minst nya användare man måste tänka på”, säger han.

Debatten om åldersgränser på sociala medier är en del av en bredare internationell trend. Över 40 länder har på olika sätt signalerat att de vill begränsa ungas användning av plattformarna. Frågan är dock om lagstiftning är rätt väg att gå, eller om riskerna med identitetskontroller och integritetsintrång väger tyngre än de skyddseffekter som eftersträvas.