Stor brist på meteorologer: Pensionärer hoppar in

Sverige har under två decennier lidit av en kronisk brist på utbildade meteorologer, en situation som nu blivit allt mer ansträngd i takt med att försvaret och civilsamhället ställer allt högre krav på väderövervakning. Inom Försvarsmakten står i dag omkring 15 av 60 tjänster vakanta – en siffra som speglar en långvarig underdimensionering av hela utbildningskedjan. Bristen har följts åt med den pågående återupprustningen, men även av Natomedlemskapets krav på väderunderlag vid allt från flyginsatser till flottans rörelser i Östersjön.

Inte heller SMHI har gått skonlöst igenom den gångna våren och sommaren. Här arbetar cirka 80 meteorologer med prognosproduktion, men vakanserna har tvingat personalen till många övertidstimmar och en pressad arbetsmiljö. Följderna blir bland annat att man på kort sikt flyttar runt arbetsuppgifter mellan kontoren i Göteborg, Norrköping och Uppsala – tre orter som utgör kärnan i svensk meteorologisk verksamhet. Myndigheten tar även hjälp av timanställda, ofta pensionerade meteorologer, som hoppar in vid behov.

– Dels för att det lättar upp produktionen, men också för att de har lång erfarenhet och bred kompetens, säger Therese Gadd, gruppchef för SMHI:s prognosproduktion i Göteborg. Exakt hur stora vakanserna är vill hon inte kommentera.

#### Försvaret byter strategi

Försvarsmakten har valt en annan väg. Från att tidigare enbart rekrytera färdiga meteorologer erbjuder man nu studenter en månadslön på 26 000 kronor under utbildningstiden – en satsning som redan gett effekt i form av fler sökande.

– Nu har det vänt; vi har fått in fler som läser till meteorolog igen, säger Ylva Bjernhed, major och försvarsmeteorolog vid Försvarsmaktens vädertjänst.

#### Utbildningen en utmaning

Den egentliga anledningen till den ansträngda tillvaron för alla svenska vädervädstjänster står dock att finna i en minst sagt tuff utbildning. Den femåriga universitetsutbildningen vid Stockholms och Uppsala universitet inleds med två år nästan helt ägnade åt avancerad matematik och fysik. Först efter fyra år kan man titulera sig färdig prognosmeteorolog.

– Meteorologi handlar i princip enbart om fysik – applicerad på atmosfären. Utbildningen är tuff, och det första året brukar jag tappa 50 procent av studenterna, säger Ingrid Eronn, studievägledare vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet som tar emot 25 studenter per år.

#### Ökat intresse – men lång väg kvar

I bästa fall utexamineras nu ett tjugotal meteorologer årligen i Sverige, varav en betydande andel internationella studenter. Men trots mörka siffror syns en ljusning i horisonten. Genom riktad satsning med marknadsföring i sociala medier och på mässor har söktrycket till utbildningarna ökat under de senaste två åren. Förra året fylldes exempelvis samtliga utbildningsplatser i Stockholm – och enligt Eronn fullföljer fler studenter än på länge sina studier.

Frågan är dock om det räcker för att möta det stora behov som byggts upp under två decennier. Med en stundande generationsväxling inom kåren lär efterfrågan på väderkunskap knappast minska i närtid. Tvärtom – med ett säkerhetspolitiskt läge i förändring, tilltagande klimatförändringar och fler väderrelaterade samhällsutmaningar, står Sveriges meteorologiska kompetens inför en långsiktigt fortsatt osäker framtid.