Extra. Efter Trumps hot – har Sveriges regering någon plan?

I försvarsdebatten dominerar Nato-oron efter Trumps uttalanden

Svenska säkerhets- och försvarspolitiker samlas för årets upplaga av Folk och Försvar i Sälen under skakiga omständigheter. Försvarskonferensen, som traditionellt samlar landets politiska och militära beslutsfattare, sker mot bakgrund av växande oro kring Nato-samarbetets framtid efter Donald Trumps senaste utspel.

Trump har under senaste tiden kommit med uttalanden som ifrågasätter USA:s försvarsåtaganden inom Nato, och särskilt hotat att inte försvara länder som inte når upp till försvarsutgiftsmålet på två procent av BNP. Dessa kommentarer har skapat en spänd stämning bland de nordiska och europeiska försvarsrepresentanterna på plats i Sälen.

Annie Reuterskiöld, som rapporterar från konferensen, beskriver en atmosfär där Nato-frågan och Sveriges relativt nya medlemskap i försvarsalliansen står i centrum för många av diskussionerna. ”Det finns en tydlig nervositet kring vad ett andra presidentskap för Trump skulle innebära för den transatlantiska länken och Europas säkerhet”, säger hon.

Regeringen har under konferensen presenterat flera nyheter inom försvarsområdet, men kritiker menar att det saknas en tydlig plan för hur Sverige ska hantera ett eventuellt försvagat amerikanskt engagemang i Europa. Försvarsminister Pål Jonson har betonat Sveriges fortsatta arbete med att stärka den europeiska pelaren inom Nato, men utan att direkt adressera hur man planerar att hantera ett scenario där USA minskar sitt engagemang.

En ny talepunkt som flera regeringsföreträdare har upprepat under konferensens första dagar handlar om Sveriges bidrag till den gemensamma säkerheten. ”Sverige är inte bara en konsument av säkerhet utan också en producent”, har blivit något av ett mantra. Detta kan ses som ett sätt att positionera Sverige som en ansvarsfull partner inom alliansen, trots att landet ännu inte når upp till tvåprocentsmålet för försvarsutgifter.

Intressant nog har även den traditionella klädkoden brutits under årets konferens. Flera deltagare har noterat en mer avslappnad klädstil bland vissa politiker och militära representanter, vilket några bedömare tolkar som ett tecken på förändrade tider och en ny generation beslutsfattare inom försvarsområdet.

Den geopolitiska spänningen i Östersjöregionen har också präglat diskussionerna. Rysslands fortsatta aggressivitet och ökade militära närvaro i närområdet har lyfts av flera talare som ett konkret hot mot svensk och europeisk säkerhet. Representanter från Finland, Baltikum och Polen har särskilt betonat vikten av sammanhållning inom Nato oavsett vem som sitter vid makten i Washington.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson har under konferensen framhållit det fördjupade nordiska försvarssamarbetet som en viktig byggsten i den svenska säkerhetspolitiken, men också erkänt att utmaningarna har ökat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes för snart två år sedan.

”Vi bygger säkerhet tillsammans med våra nordiska grannar och inom Nato, men samtidigt måste vi ha en realistisk syn på de utmaningar vi står inför”, sa Kristersson under sitt anförande.

Oppositionen har kritiserat regeringen för att inte vara tillräckligt tydlig med hur Sverige ska hantera osäkerheten kring USA:s framtida roll i europeisk säkerhetspolitik. Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson har efterlyst en mer konkret plan för hur Sverige ska agera om Trump återvänder till Vita huset.

Försvarsanalytiker på plats menar att årets Folk och Försvar står i stark kontrast till tidigare års konferenser, där diskussionerna ofta handlat om mer långsiktiga försvarsfrågor. Nu dominerar istället den akuta oron kring Nato-samarbetets framtid och hur Sverige ska navigera i ett mer instabilt säkerhetspolitiskt landskap.

Konferensen fortsätter under kommande dagar med fördjupade diskussioner om cybersäkerhet, totalförsvarsplanering och försvarsekonomiska prioriteringar – men den överhängande frågan kvarstår: Har Sveriges regering en tydlig plan för hur landet ska hantera ett potentiellt förändrat säkerhetspolitiskt landskap efter det amerikanska presidentvalet i november?