Amanda Eriksson arbetar som verksamhetsutvecklare på kvinnojouren Lillasyster i Piteå och möter dagligen kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. På kontorets anslagstavla hänger en bild med en cirkel där olika former av våld illustreras som tårtbitar. Hon bruker be kvinnorna som söker hjälp att markera de ord som beskriver deras situation.

Sexuellt våld är ofta det som kommer upp sist i samtalen, berättar hon. Där finns mest skuld och skam kopplat till upplevelserna. Eriksson märker en oroväckande trend: strypning under sex förekommer i allt yngre åldrar och har blivit mer normaliserat i samhället. Hon pekar på pornografins påverkan som en trolig förklaring till utvecklingen.

Våldet som kvinnor utsätts för sätter djupa spår som påverkar allt från fysisk och psykisk hälsa till ekonomi, karriär och relationer. En av de vanligaste frågorna Eriksson får är ”hur ska jag någonsin kunna lita på någon igen?”. Hennes engagemang för våldutsatta kvinnor har funnits länge och blivit ett sätt att hantera verkligheten. För att orka med att världen ser ut så här, att kvinnor utsätts för våld av män, behöver hon engagera sig själv, förklarar hon.

Eriksson skulle vilja se en lagstiftning som förbjuder strypvåld i sexuella sammanhang, liknande den lag som Storbritannien infört. Det skulle sända ett tydligt signalvärde om vad samhället anser är acceptabelt. Strypvåld är redan olagligt i andra sammanhang, så varför skulle det inte vara det i ett sexuellt sammanhang, frågar hon sig.

Flera svenska kvinnoorganisationer delar denna uppfattning och vill att Sverige ska gå samma väg som Storbritannien. Olga Persson, ordförande för Unizon, påpekar att lagstiftning har en normerande effekt i samhället och kan bidra till att förändra attityder.

Jenny Granqvist, kammaråklagare på åklagarmyndighetens utvecklingscentrum som arbetar med frågor kring sexualbrott, stödjer kravet på en utredning. När vi vet hur farligt strypvåld är och hur vanligt det börjar bli, anser hon att en statlig utredning är nödvändig för att klargöra vad ett förbud skulle innebära.

Om man tar ut strypvåld ur misshandelsbegreppet, eftersom det är särskilt farligt, skulle strängare straff kunna bli en konsekvens, förklarar Granqvist. Ett problem idag är att strypvåld vid sex saknar egen brottsrubricering, vilket innebär att det inte finns någon statistik över hur vanligt fenomenet är. Trots detta uppfattar myndigheten att det blir vanligare, framför allt bland yngre personer.

Fallen kan vara komplicerade att utreda juridiskt. Även om två personer har frivilligt sex uppstår frågor om vad man egentligen har samtyckt till för typ av våld och om man ens samtyckt till det över huvud taget. Det är bara visst våld man kan säga ja till, men det går inte att samtycka till grov misshandel, förklarar Granqvist.

Åklagarmyndigheten vill ha tydligare regler för hur sådana fall ska bedömas. För att få vägledande rättspraxis ska nu Högsta domstolen pröva ett ärende där strypvåld i sexuellt sammanhang förekommer.

Sexologen Suzann Larsdotter betonar vikten av att skilja på strypvåld i sexuella sammanhang och strypsex. Hon understryker att det sistnämnda är något som två vuxna personer samtycker till, medan strypvåld är en våldshandling. Finns det ett kommunicerat samtycke mellan två vuxna personer har hon svårt att se varför man inte skulle kunna ha strypsex för njutning.

Strypning kan förekomma i exempelvis BDSM-sammanhang. Larsdotter menar att man måste fråga sig varför man vill ägna sig åt strypning under sex. Om det handlar om makt och kontroll kan det räcka att lägga handen lätt mot partnerns hals. De som är seriösa utövare är väldigt pålästa, kunniga och vet vad man verkligen inte ska göra. Unga personer ska inte över huvud taget hålla på med detta, man behöver ha ett riskmedvetande, påpekar hon.

Larsdotter har inga problem med en lagstiftning mot strypvåld men förespråkar andra åtgärder. Hon tror att utbildning och sexualundervisning är effektivare för att öka kunskapen om strypning under sex, särskilt bland unga.

I oktober 2025 gick Liberalerna ut med att de ville kriminalisera strypvåld i sexuella sammanhang. I våras röstade dock riksdagen nej till förslaget.

Rättsmedicinalverket har genom ett regeringsuppdrag kartlagt och sammanställt kunskapen kring strypvåld, även det som förekommer i sexuella sammanhang. Syftet var att höja kvaliteten i förundersökningar och stärka arbetet mot våld i nära relationer och dödligt partnervåld.

Rapporten, som baseras på internationell vetenskaplig litteratur, visade att strypvåld kan ge allt från inga skador till allvarliga skador och leda till döden. Frånvaro av synliga skador utesluter inte att strypvåld förekommit. Enligt myndigheten kan upp till 11-16 procent i de internationella studierna som kopplas till strypning vara helt utan synliga skador, vilket försvårar utredningsarbetet ytterligare.

Frågan om hur Sverige ska hantera strypvåld i sexuella sammanhang fortsätter att engagera både kvinnoorganisationer, rättsväsende och sexologer, men meningarna går isär om vilka åtgärder som är mest effektiva.