Kronprinsessan Mette-Marits hälsotillstånd har fått hundratals svenskar att anmäla sig som organdonatorer under helgen. Efter att det i fredags blev känt att den norska prinsessan står i kö för lungtransplantation på grund av sin försämrade lungfibros, har intresset för organdonation ökat markant i både Norge och Sverige.

Redan samma dag som nyheten offentliggjordes anmälde sig över 2 000 personer som donatorer i Norge. Men effekten stannade inte vid landets gränser – även i Sverige har antalet registreringar i donationsregistret stigit kraftigt, enligt nya siffror från Socialstyrelsen.

Normalt sett varierar antalet nya anmälningar till det svenska donationsregistret mellan ungefär 80 och 100 personer per dag. Men mönstret förändrades påtagligt i fredags, samma dag som det norska hovet gick ut med informationen om kronprinsessans tillstånd.

På lördagen registrerade sig 225 personer som potentiella donatorer, mer än dubbelt så många som en vanlig dag. Söndagen blev den mest intensiva dagen med 308 nya anmälningar till registret. Även måndagen fortsatte den ökade trenden med 201 registreringar, betydligt fler än det dagliga genomsnittet.

Camilla Olofsson, utredare på Socialstyrelsen, menar att mönstret inte är ovanligt. Varje gång frågor om organdonation lyfts i medierna brukar antalet anmälningar öka.

”Då är det inte ovanligt att man börjar söka information och kanske registrerar sin vilja i donationsregistret. Frågan blir aktualiserad. Det är kanske lättare att relatera när man har en person framför sig som är i behov av ett organ”, säger Camilla Olofsson.

Hon betonar att det blir mer personligt och engagerande för människor när de kan relatera till en konkret individ som behöver hjälp, snarare än att frågan förblir abstrakt.

Det nordiska samarbetet om organdonation spelar en central roll i detta sammanhang. Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island har ett etablerat samarbete kring organdonation. Om man inte hittar en lämplig mottagare lokalt eller nationellt kan organen doneras till patienter i något av de andra länderna.

Statistiken visar att detta samarbete är aktivt och fungerar i praktiken. Förra året donerades fyra par lungor från Sverige till norska patienter som behövde transplantation. Detta innebär att kronprinsessan Mette-Marit teoretiskt skulle kunna få ett par svenska lungor om en lämplig matchning hittas.

Det går dock inte att säga säkert om de personer som nu har anmält sig till det svenska donationsregistret specifikt tänkt på den norska prinsessan när de registrerade sig. Camilla Olofsson menar att det snarare handlar om att frågan får ökad uppmärksamhet och blir mer relaterbar för allmänheten.

”Det är kanske mer att frågan uppmärksammas och det är lättare att relatera. Det blir mer personligt och man blir mer engagerad”, förklarar hon.

När man anmäler sig till donationsregistret ställs man inför valet att säga ja eller nej till att donera organ eller vävnader efter sin död. Av de närmare 1,9 miljoner personer som finns registrerade i det svenska donationsregistret är ungefär 80 procent positiva till att donera. Detta innebär att en betydande majoritet av de registrerade är villiga att hjälpa andra genom organdonation.

Lungfibros, den sjukdom som kronprinsessan Mette-Marit lider av, är en progressiv lungsjukdom som leder till att lungvävnaden blir ärrig och stel. I allvarliga fall, när sjukdomen försämras och medicinsk behandling inte längre är tillräcklig, kan lungtransplantation vara den enda återstående behandlingsalternativet.

Den norska kronprinsessan har levt med diagnosen i flera år, och att hon nu står i kö för transplantation indikerar att hennes tillstånd har försämrats. Hennes situation har tydligt berört människor över landsgränserna och fått många att reflektera över vikten av organdonation.

Socialstyrelsens siffror visar att medial uppmärksamhet kring enskilda fall kan ha en konkret effekt på människors vilja att registrera sig som donatorer. För de tusentals patienter som väntar på livräddande organ kan denna ökade medvetenhet i slutändan göra skillnad mellan liv och död.