Stockholm minskar skolpeng till friskolor genom budgetjustering

På onsdag presenterar Stockholms stad nästa års budget med en betydande förändring – 50 miljoner kronor som tidigare ingått i skolbudgeten kommer att omfördelas till andra utgiftsposter. Stadens jurister har gjort bedömningen att dessa kostnader inte behöver budgeteras som skolpengar, vilket i praktiken minskar den skolpeng som staden måste betala ut till friskolorna.

Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd i Stockholms stad, beskriver åtgärden som ett sätt att motverka vad hon kallar överkompensation till friskolorna.

”Snedfördelningen gör att vi ser hur den ersättning som vi betalar till friskolorna leder till friskolornas miljardvinster,” säger Bjuggren och tillägger: ”Så länge vi har en regering som inte gör något åt den här orättvisan, kommer vi att göra allt vi kan för att skattepengar ska stanna hos eleverna i största möjligaste mån, och inte gå till överkompensation och vinstuttag för friskolorna.”

Enligt nuvarande lagstiftning ska skolpengen vara densamma för elever i både fristående och kommunala skolor. Bjuggren menar dock att detta system inte tar hänsyn till att kommunerna har ett större ansvar och därmed högre kostnader för sina skolor, vilket missgynnar eleverna i de kommunala verksamheterna.

Förra året handlade budgetjusteringarna främst om kostnader för tomma lokaler. I år rör det sig huvudsakligen om skolidrottshallar som används av både skolor och föreningslivet.

”Vi har skolor som betalar hyra för sina skolidrottshallar dygnet runt, kostnader som blivit en del av skolpengen som vi också betalat till friskolorna,” förklarar Bjuggren. Hon påpekar att skolorna kanske bara använder idrottslokalerna på dagtid fem dagar i veckan, medan de hyrs ut till idrottsföreningar övrig tid.

”Då är inte längre kostnaderna kopplade till eleverna utan föreningar och idrottare i staden. Det gör att det blir helt orimligt att ersätta friskolorna som kanske inte ens har några idrottshallar,” säger hon.

Andreas Mörck, förbundsdirektör för friskolornas branschorganisation Almega utbildning, instämmer i att friskolor inte ska få ersättning för kostnader de inte har. Samtidigt är han kritisk till tillvägagångssättet.

”Det är inte rimligt. Men det är också olyckligt att olika kommunpolitiker på det här sättet rycker ut olika delar från budgeten,” säger Mörck, som förespråkar en mer genomgripande reform av finansieringssystemet.

”Vi behöver hitta ett hållbart ramverk som ska gälla för hela Sverige. Där kommuner får en högre ersättning för att de måste ha en större kostym. Och där man tydligt säger vilka delar som ska vara med och inte i beräkningen av skolpengen,” säger han.

Förra året omdisponerade Stockholms stad 60 miljoner kronor från skolbudgeten. Tillsammans med årets omfördelning på 50 miljoner kronor beräknar staden att spara cirka 40 miljoner kronor som inte behöver betalas ut till friskolorna. Enligt Bjuggren motsvarar detta kostnaderna för att anställa 55 nya lärare i stadens grundskolor.

På frågan om dessa pengar kommer att användas för att faktiskt anställa fler lärare svarar Bjuggren: ”Det är inte upp till politiken att anställa nya lärare utan bara att tilldela resurserna.”

Budgetförändringarna innebär att Stockholms stad, liksom flera andra kommuner, nu aktivt försöker hitta vägar inom det rådande regelverket för att minska utgifterna till friskolesektorn. Samtidigt belyser konflikten ett större strukturellt problem i den svenska skolfinansieringen, där både kommuner och friskolerepresentanter efterlyser tydligare nationella riktlinjer.