Föregångare till ett skriftspråk redan på stenåldern

Ny forskning ifrågasätter skriftens ursprung – kan vara tiotusentals år äldre än vi trott

Den allmänt accepterade uppfattningen om att skriften uppstod för cirka 5 000 år sedan i Mesopotamien utmanas nu av tyska forskare. Efter en omfattande analys av stenåldersföremål hävdar de att en tidig form av skriftspråk kan ha existerat redan för 40 000 år sedan när de första människorna anlände till Europa.

Enligt traditionell historieskrivning utvecklades skriften i Mesopotamien, ungefär nuvarande Irak, som ett svar på praktiska behov i ett allt mer organiserat samhälle. När människor blev bofasta och började med jordbruk, handel och beskattning behövdes ett system för att hålla ordning på räkenskaper och lager. Lösningen blev tecken som ristades på lertavlor, vilket så småningom utvecklades till världens första skriftspråk.

Men forskare från Universität des Saarlandes presenterar nu en alternativ teori. Efter att ha analyserat över 260 föremål främst från Schwäbische Alb i sydvästra Tyskland, menar de att människan kunde uttrycka sig i skrift långt tidigare än vad man tidigare trott.

”Dessa tecken kan ses som en föregångare till ett skriftspråk,” säger lingvisten Christian Bentz, en av forskarna bakom studien som nyligen publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

Studien fokuserar på de prickar, streck och symboler som våra förfäder ristade in i mammutben och andra material – tecken som för gemene man framstår som obegripliga. Forskarteamet digitaliserade 3 000 sådana tecken från 260 föremål och använde sig av kvantitativ lingvistik och maskininlärningsalgoritmer för att analysera dem.

När forskarna jämförde dessa stenålderssymboler med de enkla protoskriftspråk som fanns århundradena före det första mesopotamiska skriftspråket, upptäckte de överraskande likheter. Både vad gäller graden av repetition och förutsägbarhet – sannolikheten för vilket nästa tecken skulle vara – uppvisade de båda ”skriftspråken” ungefär samma komplexitetsnivå.

”Det vi kan visa är att entropin, mängden information, på de här föremålen är jämförbar med det protoskriftspråk som uppstod långt senare,” förklarar Christian Bentz.

Det bör understrykas att forskarna inte hävdar att det fanns ett fullt utvecklat skriftspråk för 40 000 år sedan. Deras slutsats är snarare att människorna under äldre stenåldern hade förmågan att systematiskt koda och förmedla information genom visuella symboler. Tecknen på dessa föremål var således inte enbart dekorativa utan hade också en kommunikativ funktion.

Fynden kommer främst från Schwäbische Alb-området i Tyskland, en region som är rik på grottor och arkeologiska fynd från tiden då de första moderna människorna anlände till Europa. Ett av de analyserade objekten är en cirka 38 000 år gammal platta av elfenben från Geissenklösterle-grottan, täckt med systematiskt arrangerade tecken.

Denna upptäckt kan potentiellt omforma vår förståelse av människans kognitiva utveckling. Om våra förfäder redan för 40 000 år sedan utvecklade system för att lagra och kommunicera information genom symboler, tyder det på en mycket tidigare utveckling av abstrakt tänkande än vad man tidigare trott.

Forskningsresultaten väcker nya frågor om kontinuiteten i människans kommunikationsutveckling. Istället för att se skriftspråkets uppkomst som en plötslig innovation i Mesopotamien, pekar den nya forskningen på en gradvis utveckling som sträcker sig över tiotusentals år.

Upptäckten har också potential att förändra vår syn på stenålderskulturen. De komplexa symbolsystemen tyder på mer sofistikerade samhällen med behov av att dokumentera och förmedla information, kanske relaterat till jakt, astronomi, religion eller sociala strukturer.

Framtida forskning kommer sannolikt att fokusera på att försöka avkoda dessa symboler och deras betydelse, samt att utforska om liknande symbolsystem existerade i andra delar av världen under samma tidsperiod.