Forskare flyr Trumps USA – Lunds universitet tar emot

Efter Donald Trumps tillträde som USA:s president har amerikanska universitet märkt en oroväckande trend. Forskningsanslag har kapats, den politiska pressen ökat och oron för den akademiska friheten har vuxit markant. Detta har lett till att allt fler forskare nu lämnar amerikanska universitet – eller allvarligt överväger att göra det.

Denna utveckling har skapat möjligheter för europeiska lärosäten. Vid Lunds universitet inleddes en rekryteringsoffensiv redan förra sommaren med målet att locka internationella toppforskare. Gensvaret blev betydligt större än väntat, med över 1 300 sökande till de 25 ursprungligen utlysta tjänsterna, som senare utökades till 45.

”Det var ett otroligt gensvar, och det enskilt största avreselandet var USA”, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Söktrycket överraskade universitetsledningen, särskilt vad gäller fördelningen mellan forskningsområden.

”Vi hade förväntat oss forskare inom samhällsvetenskapen, där många av de ibland kontroversiella ämnena finns. Men i stället är det framför allt inom områdena medicin, naturvetenskap och humaniora som intresset från våra kollegor i USA har ökat”, förklarar Renström.

Under våren har flera av forskarna redan påbörjat sina nya tjänster. Nu planerar Lunds universitet att rekrytera ytterligare 14 internationella toppforskare, med särskilt fokus på hållbarhetsområdet.

”Det handlar framför allt om biträdande universitetslektorer – yngre ’up and coming’-forskare. Går allting rimligt väl blir man befordrad till lektor sedan”, säger Erik Renström.

Enligt rektorn är det framför allt yngre forskare som universitetet har bäst möjlighet att konkurrera om – inte minst tack vare det svenska systemet med gemensamma försäkringar och generös föräldraledighet.

”När forskare hunnit etablera sig och bilda familjer är löneläget i allmänhet ett problem för oss”, tillägger han.

En av forskarna som snart tillträder en tjänst vid Lunds universitet är Lukas J Meier, som i dag arbetar vid anrika Harvard. Hans forskningsområde är AI inom praktisk filosofi med fokus på etiska frågor kring att implantera datachip i hjärnan.

”Lund kunde erbjuda en betydande mängd forskning, vilket lockade”, säger han.

Harvard har vid upprepade tillfällen kritiserats av Donald Trump för att driva en elitistisk och vänstervriden agenda, vilket lett till rättsliga tvister och hot om indragna statliga bidrag.

”Harvard har gjort stort motstånd men har också de finansiella musklerna som krävs för det – det gäller inte alla universitet”, säger Lukas J Meier.

För mindre välfinansierade lärosäten har situationen varit mer kännbar, och i flera fall har forskningsanslag dragits in av politiska skäl.

”Det är mycket allvarligt för de forskare som drabbas. Jag tycker att det är en situation som är ohållbar för vetenskapen. Regeringar bör inte lägga sig i forskning på det sättet”, menar Meier.

På frågan om flytten till Sverige påverkas av det politiska läget i USA svarar Meier att det delvis spelar in, men inte är avgörande för hans personliga beslut.

”Jag har själv inte drabbats, men känner kollegor som gjort det. För vissa är det den främsta anledningen till att man nu lämnar.”

Trots den ökade migrationen av forskare från USA till Europa, varnar Meier för att överdriva fenomenet: ”Säkert kommer en del att flytta. Men jag kan tänka mig att vi överskattar fenomenet. De amerikanska elituniversiteten kan till exempel erbjuda resurser som många europeiska lärosäten inte kan matcha.”

Erik Renström framhåller att USA historiskt haft en stark dragningskraft för forskare från hela världen, men att den nuvarande politiska osäkerheten kan leda till förändrade flyttmönster.

”När det råder osäkerhet får det konsekvenser. Så när vi nu rekryterar fler unga forskare kan det bli att sökande från andra delar av världen dominerar något mer.”

Renström ser positivt på att välrenommerade forskare söker sig till Lund, men hoppas samtidigt att situationen i USA stabiliseras: ”Det går trots allt inte att överskatta vad USA har betytt inom många forskningsområden, inte minst inom det som vi nu kallar life science.”

Lunds universitet står, enligt rektorn, för klassiska akademiska värden – vilket har blivit en global konkurrensfördel. Samtidigt ser han en oroväckande utveckling där akademisk frihet inte längre kan tas för given och där högre utbildning ifrågasätts, även i Sverige.

”I diskussioner om vilka utbildningar vi ska ha blir det till exempel lätt att den drivs av tankar och känslor istället för fakta. Det är oroväckande”, avslutar han.