Forskarnas poängsystem visar: Så ser livsvillkoren ut där du bor

Region Stockholm har i flera år arbetat med att kartlägga folkhälsan i länet genom att undersöka olika bostadsområden med hjälp av specifika hälsoindikatorer. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin har utvecklat ett livsvillkorsindex som syftar till att synliggöra de sociala och ekonomiska skillnader som finns mellan olika delar av regionen.

Indexet bygger på sju variabler som vägs samman för att skapa en jämförande bild av bostadsområdenas förutsättningar. Dessa indikatorer inkluderar andel arbetslösa det senaste året, andel som mottagit ekonomiskt bistånd, andel med enbart förgymnasial utbildning, andel ensamstående föräldrar, andel utrikesfödda, medianinkomst samt genomsnittlig boyta.

Samhällsutvecklingen visar tydligt att Stockholmsregionen präglas av betydande skillnader i levnadsvillkor. Indexet är standardiserat så att genomsnittsvärdet för Stockholms län ligger på 100. Områden under detta värde har sämre sociala och ekonomiska förutsättningar än genomsnittet, medan områden över 100 har bättre villkor.

Stefan Fors, docent i folkhälsovetenskap vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm, konstaterar att vissa områden är betydligt mer utsatta för sociala problem än andra. Enligt honom är kopplingen mellan socioekonomiska faktorer och hälsa väldokumenterad, vilket motiverar användningen av detta index.

De senaste siffrorna från 2022 visar att Rinkeby är det mest utsatta området i Stockholms län med endast 46 poäng. I andra änden av skalan finns Djursholm som toppar listan med drygt 125 poäng. Denna skillnad illustrerar den markanta segregationen som finns i regionen.

Fors uttrycker att han, trots tidigare kännedom om problemet, blev slagen av omfattningen när skillnaderna visualiseras genom indexet och på en karta. Han betonar att segregationen i Stockholmsområdets livsvillkor är mycket påtaglig. Samtidigt pekar han på att majoriteten av områdena befinner sig inom ett normalspann mellan 85 och 115 poäng.

När det gäller indexets utformning förklarar Fors att variablerna inte ska analyseras var för sig, utan måste ses i ett sammanhang. Han tar andelen utrikesfödda som exempel och påpekar att om denna variabel betraktades isolerat skulle Diplomatstaden, där många utrikesfödda bor, få mycket låga poäng trots områdets välstånd. Istället är det kombinationen av faktorer på gruppnivå som ger en rättvisande bild av områdets sårbarhet.

Indexets konstruktion är medvetet utformad för att identifiera utsatta områden, eftersom dessa är mest intressanta ur ett folkhälsoperspektiv. Detta förklarar varför skillnaden mellan Rinkeby och genomsnittet är större än skillnaden mellan genomsnittet och Djursholm. Indexet är mindre känsligt för att särskilja mellan områden som redan har goda förutsättningar.

Fors påpekar att om indexet hade inkluderat andra variabler, till exempel andelen med en vapensköld på Riddarhuset, hade resultatet sett annorlunda ut. Men målet är inte att rangordna välmående områden, utan att identifiera var insatser för förbättrad folkhälsa behövs som mest.

Trots att de senaste tillgängliga uppgifterna är från 2022 bedömer Fors att situationen sannolikt inte har förändrats nämnvärt sedan dess. Han beskriver dessa strukturer som mycket trögrörliga, vilket innebär att dramatiska förändringar på kort tid är osannolika.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin planerar att uppdatera indexet efter sommaren med data som sträcker sig till och med 2024. Detta kommer att ge en aktualiserad bild av utvecklingen i Stockholms läns olika bostadsområden.

Kartläggningen av folkhälsa genom livsvillkorsindex är ett verktyg för att förstå och adressera hälsoskillnader i samhället. Genom att identifiera områden med sämre förutsättningar kan resurser och insatser riktas dit de gör mest nytta. Sambandet mellan inkomst, utbildning, arbete och hälsa är väletablerat inom folkhälsoforskningen, och indexet ger en konkret bild av hur dessa faktorer fördelar sig geografiskt i Stockholmsregionen.