Forssell: Nej till stopplag om tonårsutvisningar

Migrationsminister Johan Forssell (M) har tydligt tagit ställning mot en stopplag för utvisningar av ensamkommande unga afghaner, en fråga som länge varit föremål för intensiv politisk debatt i Sverige. Oppositionspartiernas ansträngningar att införa en sådan lagstiftning kommer att nå sitt avgörande i riksdagen nästa vecka.

Forssell, som representerar Moderaterna i Tidökoalitionen, står fast vid regeringens hållning trots växande påtryckningar från flera håll. De så kallade tonårsutvisningarna har väckt starka känslor och lett till omfattande protester från civilsamhället och oppositionspartierna, som menar att utvisningarna är inhumana och drabbar en särskilt utsatt grupp.

”Vår position är tydlig. Vi kommer inte att stödja en stopplag som skulle innebära ett undantag från vår migrationspolitik. Asylprövningen måste vara konsekvent och förutsägbar”, säger Forssell i ett uttalande.

Frågan gäller en grupp unga afghaner som kom till Sverige som ensamkommande under flyktingvågen 2015-2016. Många av dem har efter långa handläggningstider fått sina asylansökningar avslagna och står nu inför utvisning, trots att de i vissa fall har bott i Sverige i över sju år och etablerat sig i samhället.

Oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, har lagt fram ett förslag om en tillfällig stopplag som skulle förhindra dessa utvisningar. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har också uttryckt starkt stöd för förslaget.

”Detta handlar om unga människor som har rotat sig i Sverige, lärt sig språket och i många fall påbörjat utbildningar. Att utvisa dem till Afghanistan, ett land som många av dem knappt känner till och där säkerhetsläget är extremt prekärt, är inte förenligt med humanitära principer”, säger en representant för Vänsterpartiet.

Samtidigt har civilsamhällesorganisationer som Rädda Barnen och Amnesty International upprepade gånger varnat för konsekvenserna av utvisningarna. De pekar på den försämrade situationen i Afghanistan sedan talibanernas maktövertagande 2021, med särskilt fokus på de ökade riskerna för unga män som återvänder efter att ha vistats i väst under lång tid.

Migrationsverket har rapporterat om svårigheter med att genomföra utvisningar till Afghanistan, dels på grund av säkerhetsläget, dels på grund av praktiska hinder i kontakten med de afghanska myndigheterna. Trots detta har utvisningsbesluten inte upphävts.

Regeringens hållning stöds av Sverigedemokraterna, som är en del av det parlamentariska underlaget för Tidöavtalet. Partiets migrationspolitiska talesperson har tidigare uttryckt att undantag skulle undergräva trovärdigheten i asylsystemet.

Omröstningen i riksdagen nästa vecka kommer att bli ett avgörande test för både regeringens migrationspolitik och för oppositionens förmåga att samla tillräckligt stöd för att utmana den. För att förslaget ska gå igenom krävs att något av partierna i regeringsunderlaget bryter med linjen.

Flera kommuner, där många av de berörda unga afghanerna bor och arbetar, har uttryckt oro över de sociala och ekonomiska konsekvenserna om utvisningarna verkställs. Representanter från näringslivet har också lyft fram att många av de unga har blivit värdefulla medarbetare i branscher som lider av arbetskraftsbrist.

”Vi ser att dessa unga människor fyller viktiga funktioner på arbetsmarknaden. De har ofta visat stor drivkraft att etablera sig i samhället, och många av dem har kompetenser som vi behöver”, säger en representant för Svenskt Näringsliv.

Debatten om tonårsutvisningarna reflekterar en större spänning i svensk migrationspolitik mellan å ena sidan en restriktiv hållning och å andra sidan humanitära hänsyn. Den kommande riksdagsomröstningen kan bli ett vägskäl för hur Sverige balanserar dessa intressen framöver.