Förstagångsväljarna Sara och Oskar går till val i en delad stad

Nästan en halv miljon unga vuxna väntas rösta för första gången i årets val. Två av dem är 21-åriga Oskar Gerremo och Sara Ilijeva, båda bosatta i Göteborg men i stadsdelar som i många avseenden är varandras motsatser.

Oskar Gerremo bor i Billdal i södra Göteborg, i ett villaområde nära havet. Där ligger valdeltagandet på omkring 90 procent, och föräldrarna har alltid röstar. För honom känns det självklart att gå till vallokalen, även om han ännu inte bestämt sig för vilket parti han ska stödja. Billdal är ett av Göteborgs rikaste områden och ett starkt fäste för Moderaterna. I familjens valdistrikt fick partiet 38 procent av rösterna 2022, följt av Sverigedemokraterna med 14 procent och Socialdemokraterna med 13.

Sara Ilijeva bor i en hyreslägenhet i östra Bergsjön, en stadsdel som finns med på polisens lista över särskilt utsatta områden. Hon är uppvuxen i Angered och flyttade hemifrån för ett år sedan. En granne varnade henne för att det var kaos i området. I Bergsjön lever vart sjätte barn i fattigdom, och knappt hälften av invånarna röstade i förra valet. Där är Socialdemokraterna dominerande med 44 procent, medan Vänsterpartiet fick 23 procent. Partiet Nyans och Miljöpartiet fick 9 procent vardera.

De två 21-åringarna har aldrig träffats. Sara säger att Billdal känns som ett finare ställe, även om hon sällan varit där. Oskar har ingen direkt uppfattning om Bergsjön. De ekonomiska skillnaderna mellan stadsdelarna har han svårt att föreställa sig.

Under de senaste 30 åren har inkomstklyftorna i Sverige vuxit. En analys från Göteborgs kommunstyrelse visar att gapet fortsätter att öka. Invånarna i de fem rikaste områdena har fått ungefär 6 200 kronor mer i månaden att röra sig med under de senaste två åren. I de fem fattigaste stadsdelarna är motsvarande ökning 1 700 kronor. Medianinkomsten i Billdal är nu mer än dubbelt så hög som i östra Bergsjön.

Laura Lungu, postdoktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, konstaterar att det inte finns något enkelt svar på hur de växande klyftorna påverkar valresultatet. Teoretiskt skulle ökad ojämlikhet kunna gynna partier som förespråkar omfördelning, exempelvis Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. Men forskning om europeiska länder, däribland Sverige, visar snarare att ökade ekonomiska klyftor samvarierar med ökat stöd för högerpopulistiska partier.

Ojämlikheten kan också påverka valdeltagandet. Studier av bostadsområden i Norge har visat att låginkomsttagare blir mindre benägna att rösta när klyftorna växer. Bland höginkomsttagare är effekten den motsatta. Enligt Laura Lungu kan det innebära att höginkomsttagares politiska preferenser får större genomslag i valresultatet.

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att var tredje svensk ser växande sociala klyftor som mycket oroande. Bland väljare som beskriver sig som klart till vänster är 95 procent mycket oroade, medan motsvarande siffra bland dem som står klart till höger är 42 procent.

Sara Ilijeva har själv sett hur livsvillkoren skiljer sig åt. Hon menar att människor i hennes område förväntas rösta rött eller grönt, och att många påverkas av grupptryck. Själv säger hon att hon vägrade välja sida på gymnasiet, där eleverna delat upp sig efter ursprung. Hon har vänner från olika delar av Göteborg och tycker att partierna borde vara mer närvarande i alla stadsdelar.

– De borde prata mer med alla, prata mer med unga. Visa att de ser oss, säger hon.

Sedan fyra år tillbaka är hon engagerad i Svenska Lottakåren, där hon lärt sig att sova och laga mat utomhus. Där, säger hon, spelar politik inte lika stor roll som i hemstaden. Hon uppmanar alla hon träffar att rösta. Föräldrarna har tidigare varit ointresserade, men nu ska de gå till vallokalen – Sara har tvingat dem att göra valkompasser.

Oskar Gerremo spelar fotboll i Hovås Billdal IF och säger att politik sällan diskuteras i laget. Hemma med familjen kan frågan däremot komma upp. Han tycker att partiernas försök att nå unga väljare via Tiktok och sociala medier ofta blir löjliga.

– De kan fokusera på tidningarna eller radion. Eller bara vanliga valaffischer med olika citat, säger han.

Han efterlyser ett mer långsiktigt perspektiv i politiken.

– Hur vill vi att samhället ska se ut om 20 år? Då är jag 40 och i ett annat stadie av livet. De kanske borde prata mer om sådana saker, säger han.

Båda är överens om att det kommande valet känns viktigt. Sara Ilijeva säger att hon vill göra skillnad. Oskar Gerremo har redan bestämt sig för en sak: något av ytterpartierna blir det inte.