Försvaret tappar makt över falska pass till militära spioner

I Sveriges underrättelsevärld pågår just nu en omfattande omställning. Förändringen inleddes förra året när utredaren Carl Bildt föreslog inrättandet av en ny civil underrättelsetjänst. Denna nya myndighet har fått namnet Myndigheten för utrikes underrättelser (MFU) och är tänkt att starta sin verksamhet 2027.

För att ge den nya myndigheten nödvändiga verktyg har en ny utredning presenterat förslag på lagändringar. Ett av de mest omdiskuterade förslagen är att MFU ska överta hanteringen av kvalificerade skyddsidentiteter från Försvarsmakten. Dessa skyddsidentiteter innebär skapandet av falska identiteter som pass, körkort och folkbokföringsuppgifter för att skydda svenska underrättelseofficerare under utlandsuppdrag.

Denna uppgift utförs idag av det topphemliga Kontoret för särskild inhämtning (KSI), som arbetar inom Försvarsmakten och har befogenhet att använda särskilda metoder i underrättelsearbetet. KSI:s personal arbetar bland annat med att värva agenter och uppgiftslämnare utomlands för att få fram information av betydelse för svensk säkerhet. Enligt förslaget ska KSI flyttas till den nya civila underrättelsetjänsten, tillsammans med ansvaret för skyddsidentiteter.

Detta förslag har dock väckt stark kritik från Försvarsmakten. I ett remissvar varnar flera höga militära chefer för att förändringen riskerar att allvarligt begränsa det militära underrättelsearbetet. Försvarsmakten anser att det är nödvändigt att behålla kontrollen över beslut om kvalificerade skyddsidentiteter och inhämtning med särskilda metoder.

”I detta yttrande är denna punkt särskilt viktig”, skriver Försvarsmakten, som även har lämnat in en hemlig bilaga med ytterligare argument. De betonar att militära spioner med dold identitet behövs för att kunna inhämta uppgifter om omvärldsutvecklingen. En central uppgift för Försvarsmakten är att bidra till så kallad strategisk förvarning – att fungera som en larmklocka som varnar regeringen för hot, krig och konflikt.

Försvarsmakten framhåller också att skyddsidentiteterna är nödvändiga i det säkerhetsarbete som ska skydda svenska trupper på internationella uppdrag. Officersförbundet delar denna oro och pekar i sitt remissvar på ”betydande säkerhetsrisker för den enskilde, både i tjänsten och i privatlivet”.

Kritiken mot lagändringsförslagen kommer även från andra håll. MFU ska enligt förslaget få rätt att köpa vapen, ammunition och krigsmateriel för upp till 200 miljoner kronor utan upphandling, något som fått Konkurrensverket att efterfråga en tydligare avvägning mellan säkerhetsintressen och risken för korruption.

Läkemedelsverket saknar en klarare motivering till förslaget om att vissa anställda i den civila underrättelsetjänsten ska få hantera narkotiska preparat. Samtidigt har FRA, Säkerhetspolisen och Försvarsunderrättelsedomstolen vänt sig mot att MFU inte ska stå under tillsyn enligt Säkerhetsskyddslagen.

Den nya myndigheten ska placeras under utrikesdepartementet och får i uppdrag att varna för yttre hot samt ge regeringen en bred omvärldsbild som stöd för säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken. Detta kan inkludera hemlig information om pågående konflikter, hotande krig, terrorism, cyberattacker och massförstörelsevapen. Myndigheten ska även kunna kartlägga utländska militärer och ledande personer.

Sveriges underrättelsesystem består idag av flera olika tjänster som tillsammans bidrar till landets säkerhet. De främsta är Must (militära underrättelse- och säkerhetstjänsten), som för närvarande fungerar som både militär och civil utrikestjänst, FRA (Försvarets radioanstalt) som bedriver signalspaning för att kartlägga utrikes förhållanden som kan utgöra hot mot Sverige, samt Säkerhetspolisen (Säpo) som är nationell säkerhetstjänst med uppgift att skydda mot bland annat spionage och terrorism.

Omorganisationen av Sveriges underrättelseverksamhet representerar en av de största förändringarna inom området på flera decennier, och debatten om hur ansvarsfördelningen ska se ut lär fortsätta fram till den planerade starten 2027.