Försvarsadvokaten kräver att JO granskar polisens arbete: ”Förkastligt”

I helgen publicerade Dagens Nyheter en granskning av polisens hantering av sexköpsärenden, vilket nu väckt starka reaktioner inom rättsväsendet. Försvarsadvokat Henrik Olsson Lilja går nu ut och kräver att Justitieombudsmannen (JO) ska granska polisens arbetsmetoder vid denna typ av utredningar.

”Det här är förkastligt,” säger Olsson Lilja med anledning av uppgifterna som framkommit i DN:s granskning.

Enligt uppgifterna som presenterades i tidningen har det funnits brister i hur polisen genomför utredningar av misstänkta sexköp. Detta väcker frågor om rättssäkerhet och utredningsmetodik inom en känslig del av rättsväsendet.

Sexköpslagstiftningen, som infördes i Sverige 1999, var den första i sitt slag och har senare inspirerat liknande lagar i andra länder. Lagen kriminaliserar köp men inte försäljning av sexuella tjänster, en modell som kommit att kallas ”den svenska modellen” internationellt.

Olsson Lilja, som är en erfaren försvarsadvokat med flera uppmärksammade fall bakom sig, menar att bristerna som framkommit kan utgöra ett allvarligt hot mot rättssäkerheten. Hans kritik riktar sig främst mot hur bevisning samlas in och hur förhör genomförs i dessa ärenden.

”När grundläggande principer för bevisinsamling och utredningsarbete inte följs måste någon ställa kritiska frågor. JO är rätt instans för att göra en sådan granskning,” fortsätter Olsson Lilja.

Justitieombudsmannen har till uppgift att övervaka att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och regler i sin verksamhet. En JO-granskning kan resultera i kritik och rekommendationer för förbättringar, men även i allvarligare fall leda till åtal för tjänstefel.

Polismyndigheten har ännu inte kommenterat den specifika kritiken från Olsson Lilja, men har tidigare framhållit att sexköp är ett prioriterat område och att utredningsmetodiken följer gällande riktlinjer.

Rikspolischefen Anders Thornberg har tidigare uttalat sig om vikten av att bekämpa prostitution och människohandel som en del i polisens arbete mot organiserad brottslighet. Men kritiker menar att resurserna som avsätts för detta arbete är otillräckliga i förhållande till problemets omfattning.

Sexköpslagen har varit omdiskuterad sedan den infördes. Förespråkare hävdar att lagen haft en avskräckande effekt och minskat prostitutionen, medan kritiker menar att den främst drivit verksamheten under jorden och försvårat situationen för de som säljer sex.

Frågan om polisens arbetsmetoder i dessa ärenden aktualiserar också den ständigt pågående debatten om avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning och rättssäkerhet. Särskilt i ärenden där stigmatisering kan vara stor för de inblandade är det viktigt att utredningarna genomförs korrekt.

”Vi måste kunna lita på att rättsstaten fungerar även i känsliga ärenden. Ingen är betjänt av att polisen tar genvägar i utredningsarbetet,” säger Olsson Lilja.

DN:s granskning, som nu fått nya dimensioner genom kraven på JO-granskning, kommer sannolikt att följas upp under de kommande veckorna. Frågan berör centrala aspekter av svenskt rättsväsende och kan få betydande konsekvenser för hur sexköpsärenden hanteras i framtiden.

Flera rättsexperter har uttryckt stöd för Olsson Liljas uttalande, däribland professor i straffrätt Petter Asp vid Stockholms universitet, som tidigare forskat kring sexköpslagstiftningen och dess tillämpning.

”Det är oerhört viktigt att polisens arbetsmetoder tål att granskas, särskilt när det gäller brott där bevissituationen ofta är komplex,” säger Asp.

Justitieombudsmannen har ännu inte meddelat om man avser att inleda en granskning med anledning av kritiken. Normalt tar JO ställning till detta efter att ha mottagit en formell anmälan.