Frustration och oro efter morden: ”Kvinnor mördas – behöver agera”

Under två dagar har två kvinnomord skakat Sverige, en tragisk utveckling som ytterligare förstärker oron bland landets kvinnor. Händelserna har utlöst en våg av frustration, särskilt bland dem som redan innan dessa händelser vidtagit försiktighetsåtgärder för att skydda sig själva.

”Man kan inte få ett så kort straff för ett kidnappningsförsök,” säger Veronica Markefelt, en av många kvinnor som nu höjer rösten i debatten om kvinnors säkerhet i det offentliga rummet.

Morden kommer i en tid då frågor om könsbaserat våld redan står högt på den politiska dagordningen. Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att medan den generella våldsbrottsligheten minskat i Sverige under de senaste åren, fortsätter våldet mot kvinnor att vara ett allvarligt samhällsproblem.

För många kvinnor är rädslan för att röra sig ute ensamma en daglig realitet. En undersökning från 2022 visade att nästan 40 procent av svenska kvinnor känner sig otrygga när de går hem ensamma i mörker, jämfört med endast 12 procent av männen.

”Det är absurt att vi fortfarande måste anpassa våra liv efter rädslan för att bli överfallna,” säger Johanna Löfgren, talesperson för organisationen Kvinnors Rätt, till vår reporter. ”Vi har länge påpekat bristerna i rättssystemet när det gäller att ta könsrelaterat våld på allvar.”

Experter pekar på ett systemiskt problem där hot och trakasserier mot kvinnor inte alltid får de konsekvenser de borde ha. Maria Stensson, kriminolog vid Stockholms universitet, förklarar att många fall av trakasserier och stalking eskalerar till grövre våldsbrott just för att tidiga varningssignaler inte tas på tillräckligt stort allvar.

”Det finns en oroväckande tendens att bagatellisera kvinnors utsatthet fram till dess att det sker något oåterkalleligt,” säger Stensson. ”Forskning visar att många kvinnomord föregås av ett mönster av hot och kontrollbeteende som kunnat upptäckas tidigare.”

Justitieminister Gunnar Strömmer uttalade sig igår om fallen och lovade en översyn av lagstiftningen kring stalking och olaga förföljelse. Han betonade även vikten av att polisen får tillräckliga resurser för att kunna prioritera dessa ärenden.

”Vi kan inte acceptera ett samhälle där kvinnor känner sig tvungna att begränsa sina liv av rädsla,” sade Strömmer vid en presskonferens. ”Rättsstaten måste fungera för alla medborgare.”

De tragiska händelserna har också väckt en diskussion om medias rapportering kring kvinnomord. Flera röster har höjts för att nyhetsrapporteringen bör fokusera mindre på offren och mer på de strukturella problemen bakom våldet.

”Det handlar inte om enskilda tragiska händelser, utan om ett mönster av mäns våld mot kvinnor som måste brytas,” säger Karin Svensson, forskare i genusvetenskap vid Lunds universitet.

På sociala medier har hashtaggen #InteFlerKvinnomord snabbt spridits, och flera manifestationer planeras runt om i landet under helgen. Organisatörer hoppas kunna samla tusentals deltagare för att visa sitt stöd och kräva förändring.

Samtidigt vittnar många kvinnor om hur de anpassar sina liv efter den upplevda faran. Veronica Markefelt är en av dem som sedan länge undviker att gå hem ensam i mörker.

”Jag tar alltid taxi eller ber en vän följa med. Det är en kostnad, både ekonomiskt och i form av frihet, som män sällan behöver bära,” säger hon.

För landets kvinnojourer innebär de senaste händelserna en ökad arbetsbelastning, då fler söker stöd och råd. Lisa Andersson, chef för en av Stockholms största kvinnojourer, rapporterar om en 30-procentig ökning av samtal sedan det första mordet uppdagades.

”Vi behöver långsiktiga, strukturella lösningar,” betonar Andersson. ”Det räcker inte med temporärt ökade anslag efter varje tragedi. Vi måste arbeta förebyggande och uthålligt.”

Medan debatten fortsätter, lever många kvinnor med den dagliga påminnelsen om sin sårbarhet. För dem är de senaste morden inte isolerade händelser, utan ytterligare bekräftelse på ett problem som de länge känt på sina egna kroppar – rädslan för att bli nästa offer.