Gapet till EU:s klimatmål växer: ”Sverige på rätt kurs”

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser landade enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik på 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025. Siffrorna visar att utsläppen fortfarande ligger högre än när den nuvarande regeringen tillträdde hösten 2022, då utsläppen uppgick till 45,8 miljoner ton.

Trots en nedgång på 3 procent under 2025 jämfört med året innan räcker minskningen inte för att kompensera den kraftiga utsläppsökningen på 7 procent under 2024. Det var den största årliga ökningen av utsläpp i Sverige sedan 2010, vilket satte djupa spår i landets klimatarbete.

För att Sverige ska ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål skulle utsläppen behöva minska med ungefär 7 procent varje år. Den nuvarande utvecklingen visar att landet ligger långt ifrån denna ambitionsnivå, vilket väcker oro bland klimatexperter och oppositionspolitiker.

## Klimatminister ser ljust på utvecklingen

Klimatminister Romina Pourmokhtari, som återvände från tre månaders föräldraledighet i måndags, beskriver i en skriftlig kommentar till DN den nya statistiken som ”mycket glädjande”. Hon menar att statistiken visar att utsläppen har minskat efter fyra år med Tidöregeringen och är lägre än när regeringen tillträdde.

”Sverige är på rätt kurs, nu behöver vi öka takten med ny kärnkraft”, kommenterar ministern via sin pressekreterare. Hennes beskrivning av läget stämmer dock inte överens med de faktiska siffror som Naturvårdsverket presenterar för 2025, då utsläppen var 950 000 ton högre än när regeringen tillträdde hösten 2022.

## Naturvårdsverket ser växande problem

Under en pressträff på onsdagen uppgav Naturvårdsverket att utsläppen möjligen kan bli lägre än 2022 års nivåer i slutet av 2026. Om en sådan minskning sker beror det främst på att utsläppen från industrin förväntas minska snabbare än väntat, enligt myndigheten.

Stefan Nyström, chef för klimatavdelningen på Naturvårdsverket, delar inte klimatministerns optimistiska bild av läget. ”Avståndet till våra klimatmål ökar trots allt”, konstaterar han och pekar på att Sveriges juridiskt bindande EU-åtagande för 2030 blir allt svårare att uppfylla.

Naturvårdsverket beräknar att underskottet till Sveriges så kallade ESR-mål växer till 13,1 miljoner ton. Anna Forsgren på myndighetens klimatmålsenhet förklarar att det till allra största delen beror på sänkt reduktionsplikt och sänkta drivmedelsskatter, två politiska beslut som regeringen genomfört.

## Miljardböter kan vänta

Klimatpolitiska rådet uppskattade i sin senaste rapport att det växande gapet kan tvinga Sverige att betala EU-böter på upp till 40 miljarder kronor. På Naturvårdsverkets pressträff konstaterades dessutom att rådets bedömning grundade sig på ett mindre utsläppsgap än det som nu presenterats i den nya statistiken.

EU:s klimatkrav är inte ett punktmål för slutåret 2030, utan en fast utsläppsbudget för hela decenniet där varje utsläppt ton räknas. Detta innebär att 2024 års historiskt stora utsläppsökning gör att Sveriges tilldelade utrymme förbrukas mycket snabbare än planerat.

Situationen kompliceras ytterligare av nya mätmetoder som har avslöjat att avgasreningen i tunga diesellastbilar skapar oväntat stora utsläpp av lustgas, en mycket kraftfull växthusgas. Dessutom har den svenska skogens och markens förmåga att ta upp koldioxid halverats sedan början av 2010-talet, vilket försvårar arbetet med att nå klimatmålen.

## Hård kritik från oppositionen

Från oppositionen är reaktionerna skarpa. Rickard Nordin, Centerpartiets klimat- och energipolitiska talesperson, påpekar att det inte är konstigt att utsläppen minskar något efter rekordökningen 2024, men betonar att utsläppen fortfarande är högre än när regeringen tillträdde.

”Tidöregeringen har den här mandatperioden visat att man prioriterat populism framför klimatansvar”, skriver Nordin i en kommentar. Han syftar på regeringens politik med sänkta drivmedelsskatter och minskad reduktionsplikt, åtgärder som kritiker kallar för ”bensinpopulism”.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén är lika kritisk. ”Det är fyra förlorade år för klimatet där regeringen bara fortsätter med sin bensinpopulism”, säger han till DN. Helldén är också skeptisk till regeringens och Naturvårdsverkets prognos om att utsläppen 2026 ska bli lägre än 2022. ”Om besluten om skattesänkningar på bensin och diesel ligger kvar tror jag inte så mycket på den spådomen”, fortsätter han.

## Politiska löften på prov

Frågan är särskilt laddad eftersom regeringen vid ett flertal tillfällen har utlovat att utsläppen år 2026 ska vara mindre än 2022. Statsminister Ulf Kristersson upprepade löftet i en partiledardebatt i SVT:s program Agenda i oktober 2025.

Romina Pourmokhtari har dessutom i Sveriges Radios program Kloket lovat att avgå ”om vi rör oss längre från Sveriges klimatmål, och utsläppen ökar med mig som klimatminister”. Efter Naturvårdsverkets nya statistik har DN frågat klimatministern om det nu blivit dags att avgå, men ännu inte fått något svar på frågan.

För att hantera det växande underskottet mot EU:s klimatkrav kan regeringen bli tvungen att försöka köpa loss dyrt utsläppsutrymme från andra länder i Europa. Detta skulle innebära stora kostnader för svenska skattebetalare samtidigt som landet fortsätter att ligga efter i arbetet med att minska de egna utsläppen.