Google döms att betala miljardskadestånd till Pricerunner

Patent- och marknadsdomstolen har dömt Google att betala 14,3 miljarder kronor i skadestånd till det svenska prisjämförelseföretaget Pricerunner. Domen är resultatet av en rättslig tvist som pågått i fyra år och utgör det största skadestånd som någonsin dömts ut i ett svenskt konkurrensmål.

Tvisten har sin grund i Pricerunners anklagelser om att Google under många år har brutit mot konkurrenslagen genom att gynna sin egen prisjämförelsetjänst framför konkurrerande tjänster. Enligt Pricerunner har detta lett till att konsumenter fått sämre eller dyrare alternativ än vad som skulle ha varit fallet om sökresultaten hade presenterats på ett neutralt sätt.

Patent- och marknadsdomstolen har nu gett Pricerunner delvis rätt i sina påståenden. Domstolen konstaterar att företaget har lidit ekonomisk skada till följd av att Google under en längre period har framhävt sin egen prisjämförelsetjänst på ett otillåtet sätt, vilket stred mot konkurrensreglerna.

Rådmannen Linda Kullberg kommenterar ärendet i ett pressmeddelande och understryker målets komplexitet. ”Det är på många sätt ett komplext och omfattande mål och skadeståndet är, trots att Pricerunner inte nått full framgång med sin talan, utan tvekan det största som dömts ut i ett svenskt konkurrensmål”, säger hon.

Det är värt att notera att det utdömda beloppet på cirka 14,3 miljarder kronor ligger långt under det ursprungliga yrkandet. Pricerunner, som köptes av fintech-bolaget Klarna 2022, hade yrkat på hela 77 miljarder kronor i skadestånd. Trots den stora skillnaden uttrycker sig Klarnas ledning positivt om domen.

Dan Greaves, kommunikationschef på Klarna, skriver i ett uttalande till nyhetsbyrån TT att ”den här domen bidrar till en sundare och mer konkurrenskraftig marknad för hur människor jämför produkter och tjänster – och det är bra för alla som handlar”.

Bakgrunden till fallet går tillbaka till juni 2017 då EU-kommissionen slog fast att Google hade missbrukat sin dominerande ställning på marknaden för allmän sökning. Pricerunner hävdade dock att Googles otillbörliga konkurrensmetoder fortsatte även efter detta beslut, fram till slutet av 2023.

Google har tidigare argumenterat för att företaget genomfört betydande förändringar efter EU-kommissionens beslut 2017, och att det ursprungliga skadeståndet därför var alldeles för högt. Joakim Larsson, kommunikationschef på Google i Sverige, förklarade i oktober förra året för nyhetsmediet Breakit att ”förändringarna som vi gjorde 2017 efter EU-kommissionens beslut fungerar väl.”

Larsson pekade på att antalet jämförelsesajter i Europa som använder Googles system har mångdubblats från sju stycken 2017 till 1550 i dag, och att EU-kommissionen inte har ingripit sedan dess. Enligt Google är detta ett bevis på att systemet fungerar som det ska.

Patent- och marknadsdomstolen ger dock Pricerunner delvis rätt i sin bedömning att Googles missbruk fortsatte under en längre period än vad Google själva har gjort gällande. Samtidigt får inte Pricerunner fullt bifall för alla sina krav. Domstolen konstaterar att en del av kravet ansöks ha framställts för sent, och Pricerunner får inte heller ersättning för den så kallade kvardröjande skadan i tiden efter att det påstådda missbruket upphörde.

Google har genom en talesperson meddelat nyhetsbyrån Reuters att företaget inte delar domstolens bedömning och att man kommer att undersöka sina rättsliga möjligheter. Detta indikerar att fallet kan komma att överklagas till högre instans.

Domen är betydelsefull inte bara för de inblandade parterna, utan även för den bredare diskussionen om hur dominerande teknikföretag bör regleras på den europeiska marknaden. Fallet belyser de utmaningar som uppstår när stora teknikplattformar konkurrerar på marknader där de också kontrollerar infrastrukturen, i detta fall sökmotorn som styr trafiken till olika prisjämförelsetjänster.

För den svenska teknikbranschen representerar domen ett viktigt prejudikat som kan påverka hur framtida konkurrenstvister hanteras, särskilt när det gäller förhållandet mellan stora globala teknikföretag och mindre europeiska konkurrenter.