Varnar: Tältet kan bli dödsfälla – fem förgiftade på kort tid

Två män hittades avlidna i ett tält i Härjedalen i juli. Polisens utredning visar nu att båda dog av kolmonoxidförgiftning. Det är det femte dödsfallet med samma orsak i de svenska fjällen sedan förra vintern, och räddningstjänsten ser en oroande trend.

Fjällräddningsrådets Per-Olov Wikberg beskriver händelserna som ovanliga i sin koncentration. – Det är ovanligt att så många drabbas på så kort tid, säger han. Han betonar att kolmonoxid är en lömsk gas som kan vara dödlig redan vid låga halter, särskilt i små utrymmen som tält.

Enligt utredningen ska de två männen ha befunnit sig i ett tält på högfjället under en period med kyla och blåst. För att hålla värmen har de sannolikt använt en värmare eller ett kök inuti tältet, något som är direkt livsfarligt. Gasol- eller fotogenbrännare förbränner syre och kan producera stora mängder kolmonoxid, särskilt om förbränningen är ofullständig. Gasen är färglös, luktfri och ger inga tydliga varningssignaler innan medvetslöshet inträder.

Sedan i vintras har nu fem personer omkommit i liknande situationer i Jämtlandsfjällen, Abiskoområdet och nu senast i Härjedalen. Samtliga fall har kopplats till användning av förbränningsutrustning i tält med otillräcklig ventilation. Fjällräddningen har under flera år varnat för just detta, men antalet olyckor tycks ändå öka.

– Många underskattar hur snabbt halterna blir farliga. I ett litet tält kan det ta bara några minuter innan luften är ohälsosam, säger Wikberg. Han påpekar att även så kallade ”vindskydd” eller kapell kan vara riskabla om de används i tält, eftersom de ofta ger en falsk känsla av säkerhet.

Själva dödsorsaken fastställs genom obduktion och rättskemi, och i samtliga fall har kolmonoxidhalten i blodet varit mycket hög. Polisen har efter den senaste händelsen gått ut med nya varningar till fjällvandrare och friluftsentusiaster. Man understryker att enkla åtgärder kan rädda liv: att alltid ha en öppning eller ventil som kan ge friskluft, att aldrig lämna en brinnande anordning utan uppsikt, och att på allvar överväga att använda en kolmonoxidvarnare i tältet.

Fjällsäkerhetsorganisationer har också lyft frågan om att utveckla rutiner och information till besökare. På många fjällstationer finns numera broschyrer och filmer som visar riskerna. Trots det sker olyckorna gång på gång, ofta bland erfarna friluftsmänniskor som överskattar sin förmåga eller underskattar väderomslagen. Ett hastigt snöfall eller en plötslig temperaturväxling kan göra att man väljer att ta in köket i tältet för att laga mat eller värma sig – en handling som kan få ödesdigra konsekvenser.

Experter påminner också om att symtomen på kolmonoxidförgiftning liknar dem vid höjdsjuka eller trötthet: huvudvärk, yrsel, illamående och förvirring. Den som känner sig dålig i ett tält ska omedelbart gå ut i friskluft och vistas utomhus tills symptomen avtar. Att sova i tält med en pågående förbränning är livsfarligt, eftersom medvetslösheten kan komma utan förvarning.

Härjedalsolyckan är ännu ett sorgligt exempel på att fjällvärlden trots sin skönhet kan vara skoningslös. Räddningsledare understryker att ingen utrustning, hur modern eller dyr den än är, kan ersätta sunt förnuft och respekt för naturens villkor. De senaste månadernas fem dödsfall har skakat den annars sammansvetsade fjällvandrarcommunityn, och många efterfrågar nu tydligare skyltning och fler varningssystem vid populära tältplatser.

För Wikberg och hans kollegor är arbetet framåt tydligt: fortsätta informera, varna och utbilda. – Vi kan inte förbjuda människor från att fjällvandra, men vi kan se till att de förstår riskerna. Fem döda på mindre än ett år är fem för många, säger han.