Handels startar ny elitutbildning för framtidens byråkrater

Den svenska regeringen satsar 56 miljoner kronor årligen på nya masterprogram i offentlig förvaltning, med start från hösten i år. Handelshögskolan i Stockholm får den största delen av pengarna – 35 miljoner kronor – för att utbilda 100 studenter varje år från och med 2027. Detta motsvarar 350 000 kronor per helårsstudent, vilket kan jämföras med de vanliga 63 000 kronorna för liknande masterprogram med EU-inriktning.

Utöver Handelshögskolan går pengar även till Stockholms universitet, som får 18 miljoner kronor för att utbilda 120 studenter från hösten 2026, samt Göteborgs universitet som tilldelas sex miljoner kronor för 30 studenter samma år. Tillsammans ska de tre lärosätena utbilda 250 studenter årligen.

Satsningen syftar främst till att utbilda personer för karriärer inom EU:s institutioner, men programmen väntas också stärka den offentliga förvaltningen i Sverige. Utbildningarna är permanenta och innehåller omfattande praktiska moment samt externa samarbeten, vilket är en av förklaringarna till de höga kostnaderna per student.

Kritik mot fördelningen av medel

Att Handelshögskolan får lejonparten av pengarna har väckt reaktioner i akademiska kretsar. Flera personer som DN talat med menar att lärosätet har särbehandlats efter lobbyarbete i regeringskansliet. Kritiker pekar på att liknande program redan finns vid andra universitet, bland annat i Lund, Umeå och Uppsala, medan Handelshögskolan måste bygga upp kompetensen från grunden.

Lena Eskilsson, prorektor vid Lunds universitet, uttrycker besvikelse över att hennes lärosäte inte valdes ut. ”Vi blev väldigt förvånade när vi inte fick uppdraget. Vi tycker att vi har längst erfarenhet och var självklara”, säger hon. Hon nämner också att det finns ”surr” om att Handelshögskolan ska ha särbehandlats, men säger sig inte veta hur mycket substans det finns i påståendena.

Handelshögskolan försvarar valet

Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan, avvisar kritiken och betonar att han endast utför sitt uppdrag. Han erkänner att skolan har haft dialog med olika företrädare, men menar att detta är en naturlig del av arbetet. ”Det är klart att vi har pratat med massor av företrädare, precis som vi gör hela tiden. Jag ser det som min uppgift, vi gör inte vårt jobb om vi inte bedriver den här typen av program”, säger han.

Strannegård värjer sig mot att kalla utbildningen för en elitutbildning. ”Jag skulle inte använda ordet elit eftersom det antyder att man är särkopplad från resten av samhället”, förklarar han. Istället betonar han vikten av bred kompetens för beslutsfattare i dagens komplexa geopolitiska situation.

Han påpekar också att det finns en felaktig uppfattning om att Handelshögskolan främst är till för det privata näringslivet. ”Så har det egentligen aldrig varit. I våra grundstatuter står att uppdraget är att stärka svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för ett bra närings- och samhällsliv”, säger Strannegård och listar exempel på tidigare studenter som gått vidare till karriärer inom politik och myndigheter.

Ny tvärvetenskaplig utbildning

Det nya programmet på Handelshögskolan kommer att heta Master in Public Policy (MPP) och vara tvärvetenskapligt med inslag av statsvetenskap, juridik, nationalekonomi, förvaltning, bokföring och ekonometri. Studenterna ska lära sig att driva förändring genom vetenskapliga analyser och praktiskt arbete ute på fältet.

Strannegård nämner London School of Economics and Political Science som en förebild och betonar vikten av nära samarbeten med offentliga organisationer, företag och EU-systemet. ”Om vi ska lyckas med att sätta ihop ett program som är knallbra, måste vi ha nära samarbeten med allt från offentliga organisationer och företag till hela EU-systemet”, förklarar han.

Regeringens motivering

Högskoleminister Lotta Edholm (L) förklarar att regeringen valt Handelshögskolan för att lärosätet är känt för sina internationella utbildningar av hög kvalitet. ”Det här handlar om att man ska klara av att bygga upp en elitutbildning, som ska förbereda studenterna för att klara av de svåra antagningsprocesser som finns i EU”, säger hon.

De tre utvalda lärosätena är tänkta att komplettera varandra eftersom deras program ser olika ut. Edholm hoppas att utbildningarna kommer att öka svenskt inflytande inom EU och stärka förtroendet för EU:s institutioner genom att fler kompetenta svenskar arbetar där.

Akut brist på svenskar i EU

Bakgrunden till den plötsliga satsningen är att andelen svenskar inom EU:s institutioner närmar sig en lägstanivå. Enligt Edholm anställde regeringen nyligen 30 nya svenska handläggare i EU-kommissionen, när antalet egentligen skulle ha varit 90.

Sverige borde ha ungefär tre procent av de anställda i EU:s institutioner baserat på befolkningsstorlek, men har för närvarande knappt två procent, det vill säga cirka 500 personer. Endast Luxemburg har en lägre andel. ”Om vi inte gör någonting åt den här bristen så kommer den att öka till två tredjedelar”, varnar Edholm.

De höga kostnaderna per student motiveras bland annat med de omfattande praktiska momenten och externa samarbetena. ”Praktiska moment är ju ofta mer kostsamma än om en student bara ska sitta och plugga i en bok”, förklarar Edholm. Hon framhåller också att alla som genomgår programmen inte nödvändigtvis kommer att arbeta i Bryssel, utan att utbildningarna även förväntas ge ett starkt tillskott till den svenska offentliga förvaltningen.