Regeringskansliet får kritik för långsam handläggning i Landerholmaffären

Under Landerholmaffären tog det upp till 46 dagar för Regeringskansliet att lämna ut allmänna handlingar till Dagens Nyheters reportrar, trots att offentlighetsprincipen kräver skyndsam hantering. Detta föranledde DN att anmäla händelsen till Justitieombudsmannen (JO), som i slutet av förra året riktade skarp kritik mot Regeringskansliets handläggning.

I JO:s utlåtande betonades särskilt vikten av att just Regeringskansliet respekterar medborgarnas grundlagsskyddade insynsrätt. Myndigheten varnade även för risken att andra offentliga institutioner kan ta efter och inte heller anstränga sig för att uppfylla skyndsamhetskravet om landets högsta förvaltningsorgan brister i denna skyldighet.

Efter kritiken kallades först statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare Johan Stuart till konstitutionsutskottet (KU) för att redogöra för hanteringen. I måndags var det statsministerns tur att frågas ut om sitt ansvar i ärendet.

– Som chef för Regeringskansliet har jag naturligtvis ett övergripande ansvar för myndighetens verksamhet. Min bild är att hanteringen av utlämnandeärenden normalt sett fungerar bra, förklarade Kristersson under utfrågningen.

Han medgav samtidigt att det förekommit brister i handläggningen av begärandena i detta specifika fall. Dock var statsministern noga med att påpeka att han personligen inte deltagit i handläggningsprocessen och därmed inte ensam kunde lastas för bristerna.

– Det finns inte en millimeter av vilja att komma undan mitt ansvar som statsminister och som chef för Regeringskansliet. Det betyder inte att jag bär skulden för ett enskilt missgrepp som görs, förtydligade han.

Landerholmaffären, som rör den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, har skapat betydande spänningar inom svensk politik. KU:s granskning av Landerholm pausades våren 2023 i samband med att den tidigare säkerhetsrådgivaren åtalades för vårdslöshet med hemlig uppgift. Landerholm friades sedermera i tingsrätten, men domen har överklagats av åklagaren.

Efter den friande domen har oppositionen krävt att granskningen ska återupptas i sin helhet, medan Tidöpartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samt Sverigedemokraterna som stödparti) förespråkat att invänta den slutgiltiga utgången i rättsprocessen. Denna oenighet har skapat påtagliga slitningar inom utskottet.

Nu har granskningen visserligen återupptagits, men med den betydande begränsningen att den endast avser hanteringen av utlämnanden av allmänna handlingar, inte affärens övriga aspekter. Detta faktum väckte frustration hos oppositionens ledamöter under utfrågningen.

– Vi är begränsade till att ställa frågor om en väldigt liten del av historien, konstaterade Peter Hedberg (S) när han fick möjlighet att adressera statsministern.

Händelseutvecklingen illustrerar de spänningar som råder mellan regeringspartierna och oppositionen kring hur Landerholmaffären ska granskas och utredas. Samtidigt väcker den frågor om Regeringskansliets rutiner för hantering av allmänna handlingar och hur dessa kan förbättras för att leva upp till offentlighetsprincipens krav.

Expertröster inom förvaltningsrätt har tidigare påpekat att just skyndsamhetskravet är centralt för en fungerande demokrati, då medborgarnas och mediernas insyn i makthavares agerande utgör en grundbult i det demokratiska systemet. När en myndighet av Regeringskansliets dignitet brister i denna hantering kan det få långtgående konsekvenser för tilliten till hela statsapparaten.

Frågan om hur den fortsatta granskningen av Landerholmaffären kommer att utvecklas kvarstår, liksom huruvida Regeringskansliet kommer att genomföra förändringar i sina rutiner för att säkerställa att liknande situationer inte uppstår igen.