Stor kartläggning: Strypvåld i var tredje våldtäktsfall

En genomgång av över 300 fällande våldtäktsdomar från 2025 visar att strypvåld förekommer i ungefär en tredjedel av fallen. Kartläggningen, som genomförts av Dagens Nyheter, avslöjar också att drygt en fjärdedel av de dömda gärningsmännen där strypvåld förekom var under 25 år.

Ett av de granskade fallen beskriver hur en kvinna, här kallad Petra, upplevde ett livshotande angrepp av sin dåvarande pojkvän i norra Sverige. Under en lördagskväll förra året tog mannen strypgrepp om hennes hals under en våldtäkt. Petra var nära att förlora medvetandet och var övertygad om att hon skulle dö. Mannen dömdes för våldtäkt och två fall av misshandel till fängelse i tre år och fyra månader. Domen har överklagats till hovrätten.

Anna Jinghede Sundwall, kriminaltekniker och forskare i Region Bergslagen med lång erfarenhet av våldsfrågor, förklarar karaktären hos denna typ av brott. Hon beskriver strypning som en mycket intim och kontrollerande form av våld, där maktutövning, tvång och dominans är centrala inslag utöver den sexuella handlingen. Hon understryker att mörkertalet är betydande och att många fall aldrig anmäls.

Enligt både polisen och Rättsmedicinalverket utgör strypvåld en av de största riskfaktorerna för dödligt våld i nära relationer. Forskning från Mittuniversitetet i Sundsvall visar att strypning är dubbelt så vanligt som dödsorsak bland unga jämfört med äldre. I domarna från 2025 berättar brottsoffer om intensiva känslor av dödsskräck, hjälplöshet och rädsla. Som Anna Jinghede Sundwall uttrycker det har förövaren en människas liv i sina händer.

På akutmottagningen för våldtagna i Stockholm möter överläkaren Anna Möller och hennes kollegor regelbundet patienter som utsatts för strypvåld. I en studie från förra året granskade de journaler för patienter mellan 16 och 29 år. Resultatet visade att en fjärdedel hade blivit strypta i samband med våldtäkten. Jämfört med för tio år sedan, då siffran låg på åtta procent, har andelen ökat markant.

Anna Möller kan inte med säkerhet förklara ökningen, men en teori pekar på att pornografi och sociala medier normaliserar strypvåld. Hon påpekar att unga människor börjar titta på porr redan vid 11–12 års ålder, vilket innebär att deras första sexuella erfarenheter kan påverkas av vad de sett på nätet. Oftast handlar det om killar som stryper tjejer, och enligt Möller får förövarna inte ut något rent fysiologiskt utan det handlar snarare om makt, pornografins inflytande, normer och en rädsla för att framstå som tråkig i sängen.

De exakta skadorna som kan uppstå vid strypvåld är ännu inte helt klarlagda, berättar Anna Möller. För att få mer kunskap leder hon och hennes kollegor ett unikt forskningsprojekt som ska undersöka om det går att identifiera skador som inte är ytliga efter strypning. Studien, som påbörjades i januari, undersöker skador och symtom hos personer som sökt vård efter sexuella övergrepp med inslag av strypning. Forskarna använder nya undersökningsmetoder, som blodprov och kameraundersökning av svalg, för att hitta fler objektiva bevis.

Som Möller förklarar är det ovanligt med skador i underlivet vid våldtäkt, men avsaknaden av skador betyder inte att inget har hänt. På samma sätt kan det förhålla sig med stryptag, något som forskarna hoppas kunna klargöra. Projektet inkluderar också en enkät riktad till unga vuxna för att kartlägga erfarenheter av strypning vid sex. Målet är att förbättra vård, rättsprocess och stöd till både utsatta och praktiserande.

De som utsätts för strypvåld kan drabbas av mer än fysiska skador. Enligt Anna Möller påverkas de psykiskt långt efteråt, särskilt om de känt att de kunde ha dött. Denna psykologiska dimension gör strypvåld till ett särskilt allvarligt brott med långtgående konsekvenser för offren.

Anna Jinghede Sundwall genomför också egen forskning och studerar våldtäktsärenden mellan åren 2023 och 2025. Liksom DN:s kartläggning kan hon konstatera att strypvåld förekommer i en betydande del av fallen. Främst handlar det om unga kvinnor som utsätts av en närstående person. I många fall har offren samtyckt till sex, vissa även till att strypas, men våldet blir så grovt att samtycket tas tillbaka under akten. Det kan handla om fasthållning, hårdragen i håret, slag mot genitalier eller i ansiktet.

Jinghede Sundwall konstaterar att kunskapen om strypvåld har ökat betydligt inom rättsväsendet de senaste åren, men det finns fortfarande utmaningar. Bristen på synliga skador kan göra att strypvåld förbises vid brottsutredningar. Hon menar att de som möter våldsutsatta behöver rutinmässigt fråga om strypvåld. Avsaknaden av yttre skador kan också göra att den som själv utsätts ser våldet som mindre allvarligt, trots att det är en stark riskfaktor för senare grövre och till och med dödligt våld.

I Storbritannien är strypvåld olagligt sedan 2021. Både Anna Möller och Anna Jinghede Sundwall är dock osäkra på om Sverige bör gå samma väg. Möller betonar vikten av att prata öppet om riskerna med strypsex. Hon påpekar att det är svårt att förmedla samtycke i en strypsituation och att ett stryptag snabbt kan göra att man förlorar medvetandet.

Jinghede Sundwall tror att en kriminalisering skulle kunna markera allvaret och tydliggöra att strypvåld kan vara förenat med livsfara. Samtidigt är hon skeptisk till att det skulle vara en universallösning på alla utmaningar som denna våldsform ställer rättsprocessen inför.

DN:s kartläggning baseras på våldtäktsdomar från samtliga 48 tingsrätter för år 2025, totalt över 700 domar. Efter att ha sorterat bort friande domar och fall där gärningsmannen friats för våldtäkt, landade antalet fällande domar på 317. I 98 av dessa fall förekom strypvåld.