Här är de unga som vill påverka i politiken: ”Alla vill inte bli influencers”

I Halmstad arena pågår ett märkbart skifte i svensk politik. Bland hundratals gymnasieelever som presenterar sina UF-företag sticker en 18-årig kille ut från mängden. Felix Pettersson säljer inte produkter som de andra – han säljer centerpartistisk politik. Med ett engagerat sätt berättar han för jämnåriga om att ”kapitalisera på klimatkrisen” och sociala aktiviteter inom ungdomsförbundet.

När kommunalrådet Victor Rundqvist (C) dyker upp blir det tydligt att Felix inte är någon nykomling på den politiska arenan. ”Han startade mitt Tiktok-konto. Han var på hugget redan då”, berättar Rundqvist om tiden då Felix gjorde prao hos honom i årskurs åtta.

Idag står Felix Pettersson som toppnamn för Centerpartiet i Halland till både riksdag och region. Med all sannolikhet kommer han att väljas in i regionfullmäktige efter höstens val – en församling där ingen ordinarie ledamot för närvarande är under 25 år.

”Det är ett demokratiproblem. Vi unga får ju rösta, så vi är med och fattar beslut på det sättet. Då är det klart att vi också ska vara representerade”, säger Felix Pettersson.

Situationen i Halland är långtifrån unik. Unga är kraftigt underrepresenterade i politiska församlingar över hela landet, trots tydliga politiska mål om ungas inflytande. Statistiken är talande – en tiondel av Sveriges vuxna befolkning är under 25 år, men endast 2,5 procent av de som valdes in i kommunfullmäktige 2022 tillhör denna åldersgrupp. I region- och riksdagsförsamlingar är representationen ännu lägre.

Magnus Jäderskog, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (Mucf), ser allvarligt på situationen: ”Att ha bred representation av olika åldrar i de folkvalda församlingarna är betydelsefullt för demokratin. Alldeles för få unga i dag tror att de har stor möjlighet att föra fram sina åsikter, och i förra valet sjönk deras valdeltagande.”

Jäderskog poängterar samtidigt att nästan alla unga tycker demokrati är viktigt och att de flesta är intresserade av samhällsfrågor.

För Felix Pettersson började det politiska intresset redan i mellanstadiet, då han fastnade för politiska debatter i SVT:s Agenda. Som elvaåring tog han steget att gå med i Centerpartiets ungdomsförbund, delvis för att partiet länge styrt i Halland genom borgerliga allianser.

”Jag såg mycket politisk polarisering omkring mig. I en värld som är väldigt osäker, tror jag det är viktigt med en driven, liberal och faktabaserad politik. Där har vi en roll som ett mittenparti”, förklarar Felix.

Längre norrut längs västkusten träffar vi 20-åriga Vera Gustafsson. Med en fjärdeplats på Moderaternas riksdagslista i sin valkrets balanserar hon politiskt engagemang med värnplikt som stridsfordonschef. Uppvuxen i en företagarfamilj beskriver hon sig själv som att hon ”alltid varit moderat”, med frihet under ansvar som ledstjärna.

Hon ger värnplikten som exempel: ”Det är en frihet att man kan svara vad man vill när man mönstrar, men det är ens ansvar att inte ljuga och att man fullföljer sin plikt.”

Vera ser positivt på Moderaternas regeringsarbete men är kritisk till vissa frågor, som tonårsutvisningarna. Hon efterlyser också mer förebyggande arbete mot gängkriminalitet och oroar sig över klimatmålen som Sverige riskerar att missa.

”Det är väldigt tråkigt att höra, särskilt som ung. Det är ju vår framtid”, säger Vera, som förespråkar kärnkraft och innovationsstöd till företag.

I riksdagen har socialdemokraten Aida Birinxhiku redan en mandatperiods erfarenhet. Vid förra valet var hon den yngsta personen som valdes in – en av endast två ledamöter under 25 år. Hon värdesätter variationen i uppdraget: förmiddagar i EU-nämnden, eftermiddagar på tåg till hemstaden Falkenberg.

Aida försöker undvika den ”bubbla” som riksdagspolitiker riskerar att hamna i. När hon inte är i plenisalen föredrar hon att läsa handlingar i riksdagsbiblioteket, där hon sällan stöter på andra ledamöter.

På frågan om vad hon som ung kan bidra med i politiken svarar hon: ”Politik är ett lagarbete, vi bidrar alla med olika perspektiv och erfarenheter.” Samtidigt ser hon sin roll som viktig för att adressera ungas sjunkande framtidstro och förtroende för politiken. Lösningen ligger enligt henne i materiell trygghet: jobb, bostäder och skola.

För både Felix, Vera och Aida har äldre politikers förtroende varit avgörande för deras engagemang. Samtidigt upplever de utmaningar. Felix har fått hårda kommentarer om sin ålder på sociala medier, medan Aida dagligen möter hatkommentarer.

Alla tre kritiserar också den hårda tonen i politiska debatter. ”Jag stör mig på när man avbryter och förenklar svåra frågor. Det blir hårda ord i stället för diskussion. Det polariserar bara”, säger Felix.

Mucfs undersökningar visar att allt färre unga tror sig kunna påverka samhället, och många vet inte hur de ska engagera sig politiskt. Detta bekräftas av Aida Birinxhiku: ”På skolbesök får jag många frågor från unga om just det: Hur blir man riksdagsledamot? Kan man läsa nån särskild kurs? Hur ansöker jag?”

Trots utmaningarna är de tre unga politikerna tydliga med att förtroendeuppdrag inte handlar om karriär utan om förtroende. Aidas råd till andra unga som vill in i politiken är att kämpa för det man tror på och vara redo att jobba hårt – samt att utnyttja det faktum att man är ung för att få tala om de sakfrågor man brinner för.