Här är den nazistiska våldssekten som vill se samhället kollapsa

En kall februarimorgon i år genomförde insatsstyrkan och Säkerhetspolisen en husrannsakan i en lägenhet norr om Stockholm. Målet för insatsen var en 20-årig man som bedömdes vara farlig och som hade yttrat att han ville bli skjuten av polis. Efter att ha blivit nedlagd med elchockvapen greps mannen. Det som inledningsvis såg ut som ett fall av klotter skulle visa sig vara början på något betydligt mer allvarligt.

Säkerhetspolisens intresse för 20-åringen väcktes några veckor tidigare när han klottrade på husfasader i Uppsala. Bland budskapen fanns hakkors, keltiska kors, sifferkombinationen 88 och texten ”M.K.Y. VI TAR ÖVER”. Bakom förkortningen döljer sig Maniacs Murder Cult, en ukrainsk-rysk våldssekt som med hjälp av systematisk rekrytering i digitala miljöer etablerat sig på flera håll runt om i världen. När Säpo undersökte beslaget från lägenheten växte misstankarna om att mannen försökt bygga upp en svensk cell av organisationen, som också kallas MKU.

Under senare år har flera misantropiska rörelser vuxit fram på nätet. Förra året dömdes en då 14-årig pojke för ett knivöverfall på en 80-årig man i Hässelby. I förhör berättade pojken att han var en högt uppsatt medlem i det sadistiska nätverket 764. Maniacs Murder Cult representerar en extremversion av dessa människofientliga grupper.

Rörelsen blandar tankegods från fornnordisk paganism, satanism och nazism och bygger på en övertygelse om att mänskligt liv helt saknar värde. Enligt Säkerhetspolisen strävar gruppen efter att driva på en samhällskollaps, något som kallas accelerationism.

”Det är egentligen inte ett mål utan mer en metod. Man försöker få samhället att gå mot en kollaps för att sedan bygga upp ett nytt samhälle i ruinerna av det som har kollapsat”, förklarar Gabriel Wernstedt, presstalesperson vid Säkerhetspolisen.

Enligt Säpos dokumentation betraktar gruppen mord med en närmast religiös vördnad och glorifierar massmördare som Anders Behring Breivik, Timothy McVeigh och Brenton Tarrant. En av ledargestalterna är Michail Chkhikvishvili, en 22-åring från Georgien som för två veckor sedan dömdes till 15 års fängelse för bland annat planering att förgifta judiska barn.

Chkhikvishvili har författat ”Haters Handbook”, en våldsbibel som är central för rörelsen. I den beskrivs ett poängsystem som anhängare måste följa för att stiga i graderna. En misshandel ger 100 poäng, ett mord 200. Detta poängsystem utgör grunden för en systematisk radikalisering av medlemmarna.

De senaste åren har flera mord kopplats till organisationen. I år sköt en 17-årig pojke i Tennessee ihjäl en klasskamrat för att därefter ta sitt eget liv. Pojken filmade dådet och uppgav att han agerade i gruppens namn. Liknande incidenter har rapporterats från flera länder, vilket visar organisationens internationella räckvidd.

Den svenske 20-åringen har nu åtalats för deltagande i terroristorganisation. Han misstänks bland annat för att ha försökt rekrytera nya medlemmar genom att sprida ”Haters Handbook”. Vid husrannsakan hittade polisen listor över möjliga måltavlor för attacker, både personer och organisationer. Man påträffade även flera knivar i lägenheten.

Enligt Säkerhetspolisens bedömning fokuserar Maniacs Murder Cult på att rekrytera sårbara barn och unga eftersom de anses vara lättare att manipulera. Särskilt intressanta är personer med psykisk ohälsa och minoritetsgrupper. Som en medveten strategi för att avtrubba de nyrekryterade tvingas de konsumera extrema mängder grovt våldsmaterial.

I polisförhör berättar 20-åringen att han mår mycket dåligt psykiskt och tidvis har tvångsvårdats på grund av en allvarlig psykisk störning. Han börjar gråta när han berättar om hur pressad han känner sig av den ledargestalt han korresponderat med. Enligt 20-åringen är han extremt stressad av gruppens poängsystem, vilket har lett till en konstant rädsla för bestraffning när han inte lyckats samla tillräckligt många poäng.

Hans förhållande till organisationen tycks vara mycket ambivalent. Ena stunden beskriver han sig som en lojal anhängare, senare berättar han att han försökt hoppa av. ”Jag tror inte att de flesta svenska personer riktigt förstår vad MKY är och hur äckliga de är”, säger han till polisen.

Fallet understryker en oroande trend där extremistiska grupper utnyttjar digitala plattformar för att rekrytera och radikalisera unga människor. Säkerhetspolisens arbete med att identifiera och stoppa sådana nätverk blir allt viktigare i takt med att dessa rörelser växer och sprider sig internationellt. Det kommande rättsfallet mot 20-åringen blir det första i sitt slag i Sverige och kan bli vägledande för hur landet hanterar denna typ av terroristnätverk framöver.