Den svenska regeringen har kraftigt omorganiserat biståndsverksamheten under de senaste åren. Enprocentsmålet för bistånd har övergetts och större delar av biståndsbudgeten har omfördelats mot export- och investeringsfrämjande åtgärder. Detta sker samtidigt som traditionella biståndsinsatser skärs ned och humanitära behov ökar i flera mottagarländer.

Ett tydligt exempel på denna omställning är de drastiskt ökade biståndsanslagen till Business Sweden, en organisation som ägs gemensamt av staten och näringslivet. Under 2024 uppgick stödet till 65 miljoner kronor, men redan året därpå höjdes beloppet till 100 miljoner kronor. En stor del av dessa medel har gått till att etablera nya handelskontor i utvecklingsländer, med målet att stärka svenska företags möjligheter på nya marknader.

Ett av dessa kontor öppnades i Lagos, Nigeria, och invigdes i april 2025 under ett officiellt besök av kronprinsessan Victoria och infrastrukturminister Andreas Carlson. Nigeria, som är Afrikas folkrikaste land med över 200 miljoner invånare, representerar en strategiskt viktig marknad för svensk export, särskilt inom energi- och infrastruktursektorn. Men landet brottas samtidigt med omfattande korruptionsproblem och ligger på plats 142 av 182 länder i Transparency Internationals korruptionsindex.

Trots den utbredda korruptionen har svenska företrädare inlett täta kontakter med höga tjänstemän i det nigerianska energiområdet. I november förra året träffade representanter från det nya svenska handelskontoret och ambassaden Mustapha Abdullahi, generaldirektör för Nigerias energimyndighet ECN. Enligt Abdullahis egen Instagram-beskrivning diskuterades planer på att etablera en batterifabrik i Nigeria, med fokus på tekniköverföring och utveckling av lokal industri.

Bara några veckor efter detta möte hamnade Abdullahi i blickfånget av helt andra skäl. Den nigerianska antikorruptionsorganisationen NACAT uppmanade i december 2024 landets president och brottsbekämpande myndigheter att utreda Abdullahi och ECN för misstänkta korruptionsbrott och maktmissbruk i samband med solenergikontrakt. Anklagelserna presenterades vid en presskonferens och fick bred uppmärksamhet i nigerianska medier.

Trots dessa offentliga anklagelser fortsatte och intensifierades de svenska kontakterna med Abdullahi. I mars i år genomfördes ett nytt möte där den svenska delegationen hade förstärkts betydligt. Johan Snellman, vice vd på Business Sweden, och en representant för Svensk Exportkredit deltog, inom ramen för en större handelsdelegation ledd av statssekreterare Diana Janse. Mötet handlade enligt Abdullahi om finansiering av ett stort energiprojekt genom svenska exportkreditgarantier och lån från Svensk Exportkredit.

Business Sweden uppger att mötet var en del av det biståndsfinansierade uppdraget, men att mindre än tio procent av kostnaderna för deltagandet finansierades med biståndsmedel. Organisationen har dock inte kunnat förklara varför man fortsatte kontakterna trots de offentliga korruptionsanklagelserna som framförts två månader tidigare.

Situationen förvärrades ytterligare i maj när Nigerias antikorruptionsmyndighet EFCC grep och förhörde Abdullahi. Enligt flera nigerianska medier rör utredningen misstänkt penningtvätt, maktmissbruk och felaktig hantering av offentliga medel motsvarande flera miljarder kronor. Abdullahis kontor hävdade senare att han inte gripits utan frivilligt infunnit sig efter en kallelse, och att han nu återvänt till sin tjänst.

Först efter EFCC:s ingripande meddelade Business Sweden att man inte kunde formalisera ett samarbete med ECN med tanke på omständigheterna. Organisationen uppger att man inte uppmärksammade medierapporteringen om NACAT:s anmälan i december, utan först reagerade när EFCC formellt inlett ett ärende mot Abdullahi.

NACAT kritiserar det svenska agerandet och anser att svenska regeringsföreträdare inte borde ha träffat Abdullahi med tanke på de korruptionsanklagelser som redan fanns. Organisationens ställningstagande belyser de risker som kan uppstå när biståndsmedel omvandlas till verktyg för exportfrämjande i länder med utbredd korruption.

En genomgång av Business Swedens biståndsprojekt visar att tiotals miljoner biståndskronor har använts för att utveckla organisationens egen verksamhet, medan en stor del av övriga biståndsmedel går till projekt som ska skapa affärsmöjligheter för svenska företag. Detta sker samtidigt som den humanitära situationen i stora delar av Nigeria är akut och grundläggande nödhjälp saknar finansiering.

Business Sweden försvarar användningen av biståndsmedel med att företagens deltagande i projekt bidrar med investeringar, teknik och kompetens som kan skapa sysselsättning och stärka lokala värdekedjor. Organisationen betonar att biståndsmedlen inte används för att finansiera enskilda företag, utan för att utveckla projekt som ska bidra till långsiktig ekonomisk utveckling.

Svensk Exportkredit uppger att syftet med mötet var primärt kunskapsinhämtning om landet och regionen, och att man tydligt tar ställning mot all form av finansiell brottslighet. Mustapha Abdullahi har tidigare tillbakavisat anklagelserna och skrivit på Facebook att de som arbetar för meningsfull utveckling ofta möter prövningar och falska anklagelser.

Fallet illustrerar spänningsfältet mellan den nya biståndspolitikens fokus på exportfrämjande och de traditionella biståndsvärdena om korruptionsbekämpning och nödhjälp till de mest utsatta. Det återstår att se hur regeringen kommer att balansera dessa ibland motstridiga målsättningar framöver.