Valurnor på Ikea – utlandssvenskar kan börja rösta

Valdeltagandet bland utlandssvenskar har länge legat på en låg nivå, men inför årets val syns tecken på ett ökat engagemang. Enligt Cecilia Borglin, generalsekreterare för organisationen Svenskar i världen, märks ett tydligt tryck bland svenskar bosatta utomlands. I förra valet uppgick valdeltagandet i gruppen till 32 procent, en siffra som organisationen hoppas ska stiga den här gången.

Borglin betonar dock att de låga siffrorna inte beror på passivitet eller bristande intresse. Till skillnad från väljare i Sverige som avstår av politiska skäl, handlar det för utlandssvenskarna i huvudsak om praktiska hinder. Avstånd, begränsade röstningsmöjligheter och otydlig information gör att många helt enkelt inte får tillfälle att lägga sin röst.

För att komma till rätta med problemen har Valmyndigheten på regeringens uppdrag intensifierat arbetet med att underlätta för utlandssvenskar att rösta. En konkret åtgärd är att antalet röstmottagningslokaler utomlands har utökats från 266 vid förra valet till cirka 290 i år. Utbyggnaden är ett led i att minska avståndet till närmaste ambassad eller konsulat, som av många utlandssvenskar anges som en avgörande orsak till att de avstår från att rösta.

En särskild utmaning är den så kallade tioårsregeln. Den innebär att svenska medborgare som bott utomlands i tio år automatiskt faller ur röstlängden, såvida de inte aktivt anmäler sig på nytt. Regeln har lett till att ett stort antal personer mister sin rösträtt utan att vara medvetna om det.

I våras genomförde Valmyndigheten en riktad insats för att nå denna grupp. Myndigheten skickade brev till 82 000 utlandssvenskar som antingen hade fallit ur röstlängden eller var på väg att göra det. Insatsen gav resultat: 13 000 personer har därefter anmält sig tillbaka till röstlängden. Det är värt att notera att den totala gruppen som fallit ur är betydligt större, hela 164 000 personer, men att brev endast kunde skickas till dem med en registrerad adress i folkbokföringsregistret.

Trots de praktiska förbättringarna kvarstår dock flera hinder. Möjligheten att förtidsrösta utomlands är ofta begränsad till ett fåtal datum. Ett illustrerande exempel är Adelaide i Australien, där röstning sker på en lokal IKEA-varuhusyta, men endast under två dagar i början av september. För många innebär detta att man måste planera långt i förväg. Brevröstning är ett alternativ, men en osäker postgång innebär en risk att kuvertet inte när fram i tid.

En annan aspekt som avskräcker är tidpunkten för röstningen. Utlandssvenskar kan inte vänta in valrörelsens slutspurt på samma sätt som väljare i Sverige. De måste ta ställning innan alla politiska utspel och debatter har ägt rum, vilket gör att många känner sig osäkra på sina val.

I en enkät som Svenskar i världen har genomfört framkommer även en annan typ av skäl. Många uppger att de inte vet hur de ska gå tillväga för att rösta. Andra känner sig för dåligt insatta i svensk politik, och en del ifrågasätter själva principen i att rösta i ett land där de inte längre bor.

Cecilia Borglin vill dock slå hål på den senare uppfattningen. Hon framhåller att svenska politiska beslut i hög grad påverkar även dem som bott utomlands under lång tid. Frågor som rör medborgarskap, pension och skatter har direkt inverkan på utlandssvenskarnas vardag. Därutöver betonar hon att rösträtten är en grundläggande demokratisk rättighet som bör utnyttjas, oavsett var man är bosatt.

Med ett ökat antal röstmottagningsplatser, riktade informationsinsatser och en pågående diskussion om de praktiska hindren, återstår det att se om årets val innebär ett trendbrott. Utlandssvenskarnas röster kan i slutändan få betydelse i ett jämnt val, och frågan om hur gruppen bäst nås lär fortsätta vara aktuell även efter valdagen.