I Stockholm pågår under onsdagen en omfattande granskning av de förtidsröster och brevröster som lämnades in inför årets val. I Stockholms stadshus arbetar 122 rösträknare och 18 bordschefer med att gå igenom rösterna. Bordscheferna fungerar som stöd och hjälper rösträknarna med bedömningar när det uppstår oklarheter.
Eva Debels, kanslichef på valnämnden i Stockholms stad, räknar med att granskningen ska vara klar i dag.
– Granskningen ska vi bli klara med i dag. Det blir för komplicerat annars, men huruvida vi kommer att räkna några röster i dag, det kan jag inte säga, säger hon.
Under onsdagsräkningen hanteras alla förtidsröster som inte hann skickas ut till vallokalerna på valdagen, samt alla brevröster. Till en början granskas samtliga röster. Först därefter sker själva räkningen.
Gustaf Gast är en av rösträknarna. Han har räknat röster i varje val sedan 1998 och har i vanliga fall ett annat jobb, men har lagt om sitt schema för att kunna delta.
– Jag tycker att det här är viktigt och roligt, så jag har ställt upp sedan länge. Jag vill vara med på onsdagsräkningen, och då har jag sett till att flytta min arbetstid, säger han.
Han konstaterar att förtidsrösterna blir allt fler för varje val.
– Man märker tydligt att förtidsrösterna ökar från år till år, de blir fler och fler. Det kändes som att vi hade betat av högen, nu har vi lika mycket kvar igen, säger Gustaf Gast.
Att förtidsrösterna ökar är en trend som märkts under flera valrörelser i Sverige. Allt fler väljare väljer att rösta i förtid, antingen på exempelvis bibliotek, i köpcentrum eller via brevröstning. För valadministrationen innebär det ett omfattande arbete med att hantera och kontrollera alla röster under onsdagen efter valet. Stockholm, som landets folkrikaste kommun, är samtidigt den kommun där antalet förtidsröster är som störst.
Eva Debels, som arbetar med sitt sjätte riksdagsval, konstaterar att årets volym är ovanligt hög.
– Det är väldigt mycket förtidsröster. Det är mycket mer än vad det brukar vara, säger hon.
Samtidigt är antalet underkända förtidsröster stort. En stor andel av dessa utgörs av så kallade ångerröster, det vill säga väljare som förtidsröstat men sedan gått till vallokalen på valdagen och röstat igen. Dessa godkänns inte under onsdagsräkningen. Eva Debels tror att förklaringen kan vara felregistrering.
– Man kände kanske att man ville ångerrösta för att vara säker på att man hade lagt sin röst. Jag tror också att det var många som förtidsröstade och sen ångrade sig, säger hon.
I tidigare val har det rört sig om en till tre ångerröster per valdistrikt. I årets val har ett distrikt noterat hela 20 ångerröster.
När rösträknarna stöter på röster som de är osäkra på gäller tydliga regler.
– Om vi inte är överens eller om vi inte är säkra på en röst, då är regeln för valet att man ska underkänna. Sen skickar man det till Länsstyrelsen för kontroll, säger Gustaf Gast.
Rösträknarna började granska rösterna klockan 07.30 på onsdagsmorgonen. Någon fastställd sluttid finns inte, och arbetet väntas pågå in på kvällen.
– Jag räknar med att vi är här in på kvällen. Trötta blir vi, men vi har övat på det här under valdagen. Vi sitter två och två och kontrollerar att det är rätt väljare, att det är rätt röst, rätt färg för rätt val, säger Gustaf Gast.
Eva Debels bekräftar att arbetet är svårt att tidsbestämma.
– De får ingen sluttid. Vi är här tills granskningen är klar. Vi har laddat upp med lite godis, så att räknarna klarar sig. Onsdagsräkningen kallas det just för att man gör det på onsdagen och sen kan man förlänga till torsdagen om man inte hinner färdigt, säger hon.
Om granskningen inte hinner slutföras under onsdagen kan arbetet alltså fortsätta även under torsdagen. Den preliminära rösträkningen utgör en viktig del av valprocessen och ligger till grund för det slutgiltiga valresultatet, som fastställs av Valmyndigheten efter att samtliga röster har kontrollräknats.
