Under våren 2023 upptäckte Ulla-Lena Lindqvist att det låg post till ett stort antal okända personer i brevlådan till hennes sommarstuga i Vidja i Huddinge kommun. Hon trodde först att brevbäraren hade lagt fel, men verkligheten var en annan: främmande människor hade folkbokfört sig på hennes lilla fastighet. Som mest var över 90 personer skrivna på adressen.
Den upptäckten blev starten på en långdragen och påfrestande process. Lindqvist vände sig till Skatteverket och polisanmälde det hela, men problemen fortsatte. I ett sista steg stämde hon staten med hjälp av Centrum för rättvisa, en organisation som driver principiella rättighetsfrågor för enskilda. Hon krävde 25 000 kronor i skadestånd för att hennes rätt till privatliv, som skyddas av Europakonventionen, hade överträtts.
Nu har Stockholms tingsrätt gett henne rätt. Domstolen slår fast att staten har överträtt hennes rätt till privatliv och förpliktar staten, som företräds av Justitiekanslern, att betala 20 000 kronor i skadestånd. Staten hade under processen endast medgett 10 000 kronor, men tingsrätten går alltså ett steg längre.
För Ulla-Lena Lindqvist är domen både en lättnad och en upprättelse. Hon beskriver tiden som präglad av en stark känsla av maktlöshet.
– Det är nog svårt för folk att förstå hur det känns. Det är en fruktansvärd stress. Även om jag inte har sett någon person fysiskt så känner jag mig iakttagen, och jag kan inte påverka situationen. Jag känner mig totalt maktlös, har hon tidigare sagt.
Nu säger hon att tillvaron äntligen har återgått till det normala.
– Den här sommaren har jag kunnat bo i min sommarstuga utan att känna mig bevakad. Det är först nu som jag verkligen inser vilken press jag har levt under. Jag är banne mig värd det där skadeståndet. Jag njuter verkligen i fulla drag av att ha fått min sommarstuga tillbaka, säger hon.
Bakgrunden till målet är ett växande samhällsproblem med så kallade skenskrivningar, eller fulbokföring. Det innebär att personer folkbokför sig på adresser där de inte bor. Eftersom systemet i stor utsträckning bygger på att den som flyttar själv anmäler sin nya adress, görs sällan någon fysisk kontroll av att uppgifterna stämmer. Det har öppnat för missbruk, där adresser används för att dölja verklig bostad, undandra sig myndigheter eller skaffa sig tillgång till välfärdssystem på felaktiga grunder.
Skatteverket har under senare år fått in tiotusentals klagomål från medborgare som drabbats av just den här typen av felaktiga folkbokföringar. För den enskilde fastighetsägaren kan det innebära allt från att få post till okända människor till att myndigheter och inkassobolag söker sig till adressen. I många fall är det svårt att bli av med de felaktiga registreringarna, vilket gör att problemen kan pågå under lång tid.
Ulla-Lena Lindqvists ombud, Fredrik Bäärnhielm Thorslund på Centrum för rättvisa, säger att domen är viktig inte bara för henne utan också för alla andra som drabbats av bristerna i folkbokföringssystemet.
– Det är viktigt att domstolen markerar att det inte handlar om någon bagatellartad miss utan om ett allvarligt systematiskt fel från statens sida, säger han i ett uttalande.
Han framhåller att tingsrättens dom innebär att Skatteverket nu måste agera när myndigheten uppmärksammas på felaktiga skrivningar.
– Domen kommer att få betydelse även för andra som drabbats av bristerna i folkbokföringssystemet. Nu har de möjligheten att ta strid för sin rätt, och också få rätt, säger han.
Domen från Stockholms tingsrätt sätter därmed ljus på en allvarlig sårbarhet i det svenska folkbokföringssystemet. Att en privatperson kan få över 90 okända människor skrivna på sin adress, och därefter tvingas kämpa under lång tid för att få hjälp, väcker frågor om hur staten skyddar medborgarnas grundläggande rättigheter. För Ulla-Lena Lindqvist innebär domen emellertid att hon äntligen kan lägga mardrömmen bakom sig.
