Ingen vill bygga vindkraft längre

De svenska vindkraftsinvesteringarna har avstannat nästan helt, vilket sätter framtida energitillgång i fara. Under tre av fjolårets kvartal gjordes inte en enda beställning av vindturbiner, något som inte har hänt sedan vindkraftens tidigaste dagar.

– I dagsläget är det så att investeringsbesluten är nära noll för vindkraften, förklarar Anton Johansson, analysansvarig på branschorganisationen Green Power Sweden.

Trots att utbyggnaden fortfarande pågår till följd av tidigare beslutade projekt, väntas nyetableringen av vindkraftverk avta drastiskt inom de närmaste åren. Situationen skiljer sig markant från övriga Europa och globalt, där vindkraftsutbyggnaden fortsätter i betydligt högre takt.

Branschen pekar på flera faktorer som hämmar utvecklingen. Låga elpriser i Sverige gör investeringskalkylerna svåra att få lönsamma, men enligt vindkraftsbranschen är det främst de politiska och regulatoriska osäkerheterna som avskräcker potentiella investerare.

– Investerare och företag i Sverige upplever en betydligt högre politisk och regulatorisk risk jämfört med andra marknader, säger Johansson.

Ett särskilt orosmoment för vindkraftsbranschen är konkurrensvillkoren gentemot kärnkraften. Branschföreträdare menar att de omfattande statliga stöden till kärnkraften skapar ojämlika förutsättningar på energimarknaden, vilket ytterligare försvårar för vindkraftsaktörerna.

Det osäkra investeringsklimatet har börjat få allvarliga konsekvenser. Enligt Johansson väljer nu vissa företag att helt lämna den svenska marknaden, trots att Sverige historiskt har varit en framstående nation inom förnybar energiutveckling.

När frågan ställs om det nuvarande elöverskottet och den rekordstora elexporten från Sverige tyder på en överkapacitet i systemet, har Johansson ett tydligt svar:

– Det är klart att just nu har vi ett överskott. Men det man inte riktigt tar hänsyn till då är att vi har väldigt ambitiösa elektrifieringsmål.

Särskilt i norra Sverige, där flera stora industrietableringar försenats, är lönsamhetsproblemen för vindkraftsbolagen påtagliga. Flera studier har visat att många aktörer i branschen har svårt att få ekonomin att gå ihop, vilket i vissa fall lett till konkurser.

Johansson betonar dock att vindkraftsinvesteringar måste ses i ett längre perspektiv:

– Det är väldigt viktigt att komma ihåg, det är ju en investering på 35 till 40 år. Då blir det nuvarande marknadsläget inte en representativ bild för lönsamhetsprofilen för hela investeringen.

Problematiken för den svenska vindkraften sträcker sig även till havsbaserade projekt. Rapporter har visat att Sverige riskerar att gå miste om miljardprojekt till havs och att landet halkar efter sina nordiska grannländer vad gäller vindkraftsutbyggnad. Detta är särskilt oroande med tanke på de klimatmål och elektrifieringsplaner som Sverige har åtagit sig att uppfylla.

För att vända den negativa trenden efterlyser branschen tydligare och mer långsiktiga politiska spelregler. Utan förbättrade förutsättningar riskerar Sverige att tappa sin position som föregångsland inom förnybar energi, samtidigt som framtida industriella satsningar kan hämmas av otillräcklig elproduktion när elektrifieringen av samhället fortsätter.

Medan debatten om Sveriges framtida energimix fortsätter står vindkraftsbranschen inför en avgörande period. Beslut som fattas nu kommer att påverka energilandskapet under flera decennier framöver, i en tid då behovet av hållbar energiproduktion blir allt viktigare.