Källor: Riktade in sig på missbrukare i vänsterpartistens personvalskampanj

Polisen har inlett en förundersökning om misstänkt röstköp i samband med den personvalskampanj som fördes för Mohamed Abdukardir Ali. Enligt uppgifter till Dagens Nyheter ska tre grupper med somalisk bakgrund ha sökts upp särskilt under kampanjen: kvinnor, unga män som inte hade tänkt rösta, och personer med missbruk. Polisen utreder nu om vissa av dessa röster har köpts.

Det svenska personvalssystemet gör det möjligt för väljare att kryssa för en specifik kandidat på valsedeln. Personrösterna kan flytta upp kandidater på partilistorna, vilket har gjort personvalskampanjer till en allt viktigare del av valarbetet. För en kandidat som står långt ner på listan kan några hundra extra personröster vara skillnaden mellan en plats i kommunfullmäktige och en plats utanför politiken. Samtidigt har systemet öppnat för nya former av otillåten påverkan. Att erbjuda en väljare pengar, varor eller andra förmåner i utbyte mot en röst är brottsligt.

Enligt DN:s källor ska Mohamed Abdukardir Alis kampanj inte ha varit en traditionell valkampanj med öppna möten och annonser. I stället ska tre specifika grupper ha sökts upp aktivt. Dels handlar det om kvinnor med somalisk bakgrund, dels om unga män som från början inte hade för avsikt att rösta. Därutöver ska personer med missbruk ha kontaktats. Källorna beskriver det som ett medvetet uppsökande arbete. Det är ännu oklart hur många personer som påverkats och på vilket sätt.

Att en valkampanj riktar sig mot grupper med lågt valdeltagande är i sig inte anmärkningsvärt. Många partier arbetar aktivt för att mobilisera väljare i områden med lågt valdeltagande. Unga män med utländsk bakgrund är en grupp som ofta röstar i lägre utsträckning. Det problematiska uppstår om uppsökandet kombineras med löften om ersättning eller andra förmåner. Polisen ska nu särskilt titta på om det förekommit sådana inslag i samband med Alis personvalskampanj.

För personer med missbruk kan röstköp vara särskilt allvarligt. Många befinner sig i en utsatt ekonomisk situation och kan vara lätta att övertala med pengar eller andra tillgångar. Om uppgifterna stämmer handlar det om att utnyttja människor i en sårbar position för att uppnå politiska mål. Det undergräver både valets integritet och förtroendet för demokratiska processer.

Sverige har tidigare sett misstankar om röstköp i samband med kommunala val, framför allt i storstadsområden. Problemet är svårt att upptäcka eftersom valhemligheten gör det omöjligt att i efterhand kontrollera vem en väljare faktiskt röstade på. Utredningar bygger därför ofta på tips, uppgiftslämnare eller interna konflikter inom partier. I det här fallet har DN:s granskning uppmärksammat hur en personvalskampanj kan anpassas efter utvalda väljargrupper.

Den pågående förundersökningen väcker också bredare frågor om personvalets baksidor. När kandidater har starka band till en viss grupp kan lojalitetspåverkan bli svår att skilja från otillåten påtryckning. Det är inte heller ovanligt att kampanjer sker utanför de etablerade partistrukturerna, i sociala medier och via informella nätverk. Det gör det svårare för partierna att ha kontroll över vad som händer i deras namn.

Några detaljer kring hur de aktuella kontakterna har gått till har inte offentliggjorts. Polisen har inte heller preciserat vilka som hörts eller vilka summor det i så fall skulle röra sig om. Utredningen är i ett tidigt skede, och det är långt ifrån säkert att misstankarna leder till åtal. Men oavsett utgång har uppgifterna åter satt ljuset på en av de svagaste punkterna i det svenska valsystemet: möjligheten att påverka väljare genom pengar snarare än genom politik.

Röstköp är inte bara ett juridiskt problem. Det är också ett demokratiskt problem. Varje röst som köps är en röst som inte längre speglar väljarens egen vilja, utan någon annans intressen. I förlängningen kan det snedvrida mandatfördelningen i lokala fullmäktige och flytta politisk makt från partier till personer med resurser och nätverk. Förtroendet för valsystemet är grunden för hela den representativa demokratin. När det förtroendet hotas, drabbas alla väljare – oavsett bakgrund.