Klimataktivisten Isabelle deltog i protest – nekades medborgarskap i Sverige

I Sverige åtalas 17 klimataktivister efter protest på Bromma flygplats

Larmet om flygplatssabotage på Bromma flygplats kom på förmiddagen den 17 september 2023. Flera polispatruller kallades till platsen, flygserviceföretaget Grafairs terminal för privatflyg, efter att klimataktivister genomfört en protestaktion.

Händelsen tolkades initialt som ytterst allvarlig. Swedavia uppgav att ett ambulansflyg inte hade kunnat landa som planerat och istället omdirigerades till Arlanda. Samtliga 17 aktivister greps på platsen och misstänktes för flygplatssabotage – ett brott som kan leda till livstids fängelse om det bedöms som grovt.

En av aktivisterna, Isabelle Letellier, beskriver upplevelsen som traumatisk: ”Det värsta jag har varit med om. Jag har aldrig tidigare blivit gripen,” berättar hon för Dagens Nyheter. Aktivistgruppen fick sitta på marken och vaktades av poliser med förstärkningsvapen.

Två och ett halvt år senare har anklagelserna förändrats markant. Aktivisterna är inte längre misstänkta för flygplatssabotage. Uppgiften om det omdirigerade ambulansflyget visade sig vara falsk, enligt Dagens ETC. Det enda flygplan som hade omdirigerats var ett tomt privatplan från London. När åtal väcktes hade misstankarna reducerats till skadegörelse, alternativt medhjälp till skadegörelse.

Videobevis från aktionen visar att två av de åtalade kastade och sprutade röd färg på terminalen, ett mindre flygplan och några bilar. Isabelle Letelliers roll var betydligt mer begränsad – hon höll endast i en banderoll. ”Jag tänkte att jag har rätt att vara här och demonstrera. Aldrig i min värld fanns det att jag kommer att gripas. På morgonen sa jag till familjen att jag kommer tillbaka till lunch,” förklarar hon i rätten.

De åtalade klimataktivisterna är medlemmar i organisationen Extinction Rebellion (XR), en internationell klimatrörelse grundad 2018 i Storbritannien som använder fredlig civil olydnad för att uppmärksamma klimatkrisen. Flera tillhör också Scientist Rebellion, en systergrupp till XR som samlar forskare och akademiker.

Rättegångsförhandlingarna i Attunda tingsrätts säkerhetssal har mer liknat akademiska seminarier än traditionella domstolsförhandlingar. Aktivisterna har fått utrymme att ingående förklara bakgrunden till sitt klimatengagemang.

Ett återkommande argument från aktivisterna är att färgen de använde var vattenlöslig och enkelt kunde tvättas bort. De hänvisar till en tidigare aktion vid Finansdepartementet där de inte misstänktes för brott just eftersom färgen – som symboliserar blod – går att tvätta bort. De betonar också att de alltid avbryter aktioner om exempelvis en ambulans skulle hindras av deras agerande.

”Vi har ju inom XR en praxis och en policy om att vi städa upp efter oss,” förklarar en av de åtalade kvinnorna under rättegången.

Enligt åtalet uppgår kostnaderna för skadorna till drygt 95 000 kronor. En av aktivisterna, den disputerade psykologen Björn Paxling, erkänner att han och en annan person sprutade och kastade färg, men motsätter sig att övriga 15 personer åtalats för samma brott: ”Jag är stolt över det jag gjorde där. Ge inte de andra kredd för det,” säger han i rätten.

Flera aktivister menar att åtalet utgör en form av kollektiv bestraffning som hotar demonstrationsfriheten. För Isabelle Letellier har misstankarna fått allvarliga konsekvenser – hon har nekats svenskt medborgarskap trots att både hennes man och barn är svenska medborgare.

Hanteringen av fallet har väckt internationell kritik. FN:s särskilda rapportör för miljöförsvarare under Århuskonventionen, Michel Forst, har uttryckt oro över Sveriges behandling av klimataktivister. I mars skickade Forst ett uttalande till tingsrätten där han betonade att Letellier inte får dömas för andras handlingar.

Juridikprofessor Mårten Schultz förklarar dock att det enligt svensk lag inte finns några formella hinder för att åtala flera personer för samma brott: ”Åklagaren åtalar alla som han eller hon bedömer tillsammans och i samråd ha deltagit i verksamheten.” Han tillägger att det kan räcka med att ha gett mentalt stöd genom att exempelvis filma eller uttrycka support.

Isabelle Letellier oroar sig nu över sin framtid i Sverige. Hon planerar att göra ett nytt försök att få medborgarskap men är bekymrad över den nya lagstiftning som hänvisar till ”bristande vandel” som grund för utvisning. ”Jag är lite rädd. Alla jurister som pratar om den lagen menar är det är en text som är helt rättsosäker,” säger hon. Om hon skulle tvingas lämna landet är hon bestämd: ”Då tar jag absolut dem [familjen] med mig.”

Tingsrättens dom i målet väntas i början av maj.