Klinikchefen kände till den hemliga övervakningen på rättspsyk

Bakom en låst dörr, i en fönsterlös skrubb på den rättspsykiatriska kliniken i Växjö, upptäcktes år 2022 två dolda arbetsplatser. Där fanns stationära datorer, skärmar och hörlurar.

Enligt uppgifter till Dagens Nyheter hade ett 20-tal anställda – säkerhetspersonal och höga chefer – behörighet till rummet i flera år. Men klinikens högsta chef Tina Fogelklou hävdar att hon aldrig reflekterade över rummet.

– Jag hade gått förbi dörren hur många gånger som helst, men det är många dörrar på kliniken jag aldrig gått igenom, säger hon till DN.

Det skulle senare framkomma att skrubben i åratal benämndes ”Kontrollrum” på byggnadens ritningar – en central del i vad som nu utvecklats till en omfattande övervakningsskandal.

I flera artiklar har Dagens Nyheter rapporterat om misstänkta missförhållanden på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö, en av Sveriges tyngsta högsäkerhetskliniker. Anklagelserna gäller främst att besöksrum övervakats med kameror och dolda mikrofoner under minst sju år, mellan 2015 och 2022.

Två anställda som länge arbetat med säkerheten på kliniken har pekats ut som ansvariga. De varslades om uppsägning strax före årsskiftet och är polisanmälda för bland annat olovlig avlyssning.

DN kan nu avslöja att verksamhetschefen Tina Fogelklou känt till delar av övervakningen i flera år, trots hennes tidigare påståenden om motsatsen.

I en intervju med DN berättar Fogelklou att kliniken genomförde en intern granskning av säkerhetsarbetet år 2022, och att hon då fick kännedom om kontrollrummets existens.

– Och att det fanns utrustning som skulle kunna möjliggöra någonting, säger hon.

Datorerna och hörlurarna plockades bort, men Fogelklou hävdar initialt i intervjun att hon inte förstod vad utrustningen användes till. På en direkt fråga om hon misstänkte att det rörde sig om övervakningsutrustning för besöksrummen, svarar hon nekande.

Hon påstår att det var först hösten 2025, i samband med en extern utredning från regionen, som hon fick full insikt i vad som skett. Men dokument som DN tagit del av motsäger detta påstående.

Sommaren 2022 mejlade Fogelklou en av de nu polisanmälda medarbetarna. I mejlet skrev hon att det ”uppdagades i veckan att det fanns kameror i besöksrummen som ständigt spelade in” och uttryckte sin bestörtning: ”Jag för min del, som under åren anförtrott allt till dig känner mig förvirrad, ledsen men också orolig.”

Trots upprepade frågor om innehållet i detta mejl vidhåller Fogelklou under intervjun att hon inte kände till kameraövervakningen. Men några timmar senare kontaktar hon DN igen och medger då att hon redan 2022 fick veta att kamerorna fanns.

– Jag blev stressad och försökte balansera mellan polisutredning och personalärenden, förklarar hon sina motstridiga uppgifter.

Enligt Fogelklou förstod hon dock inte vad kamerorna användes till och inte heller att det ska ha funnits dolda mikrofoner.

– Men det stämmer att jag mejlade om kamerorna. Jag var säkert arg som en bålgeting, säger hon.

Enligt DN:s källor kunde personal från kontrollrummet övervaka besöksrummen med både ljud och bild. En uppgiftslämnare berättar att man från rummet bevittnat hur patienter hade sexuellt umgänge med besökare, och att det även gick att avlyssna konfidentiella samtal mellan patienter och deras advokater.

När problemet uppdagades 2022 omplacerade Fogelklou en av de utpekade medarbetarna, som ändå fick behålla flera tunga ansvarspositioner på kliniken. Kamerorna monterades ned, men ingen polisanmälan gjordes och Integritetsskyddsmyndigheten informerades inte. Varken patienter, deras besökare eller advokater underrättades om övervakningen.

Fogelklou förklarar att övervakningen kunde pågå i sju år på grund av att hon haft för stor tillit till de nu polisanmälda medarbetarna.

– Med facit i hand så skulle jag uppenbarligen inte haft det, säger hon.

Hon beskriver säkerhetsarbetet som något som skedde inom en liten och sluten krets.

– Jag har stundvis varit irriterad och arg därför att jag tyckte det var suspekt med säkerhetsarbetet.

På frågan om hon haft någon egen kontroll och uppföljning svarar hon nekande och hänvisar till att man 2022 initierade en översyn för att få insyn. Då hade hon redan varit chef i sju år.

– Det tar tid innan man får insyn i agerande. I synnerhet när det är inom ett område där jag själv inte har sakkunskap och där personerna har haft ett väldigt högt anseende både på kliniken men också nationellt. Jag ser ju i dag att jag skulle ha agerat tidigare, om jag hade haft insyn i det, säger hon.

Det tidigare kontrollrummet används idag som postrum. Datorerna har överlämnats till polisen tillsammans med annan teknisk utrustning, enligt Ewa Ekman, regionens hälso- och sjukvårdsdirektör sedan 2024.

Ekman anser att de två polisanmälda medarbetarna har ”missbrukat sitt förtroende”, men säger sig samtidigt ha fortsatt förtroende för Tina Fogelklou som verksamhetschef.

– Med det jag vet nu så har jag förtroende för Tina. Det har vi också pratat om, hon och jag. Men om det skulle framkomma saker som försvårar, som ger en annan bild av de diskussioner vi haft, då behöver man ta ställning på nytt, säger Ekman.