Könsgapet verkar minska – fler män rödgröna

Enligt SVT:s preliminära vallokalsundersökning Valu är könsskillnaderna i årets riksdagsval fortfarande stora, men gapet mellan hur män och kvinnor röstar tycks ha minskat något jämfört med 2022. Då uppmättes den största skillnaden hittills. Fler män röstade på Tidöpartierna (M, SD, KD och L), som efter 2022 års val bildade regeringsunderlag, medan en större andel kvinnor röstade på de rödgröna partier som hamnade i opposition.

Undersökningen bygger på intervjuer med väljare efter att de har röstat och ger en tidig bild av hur olika grupper har rört sig. De preliminära siffrorna kan komma att justeras.

Enligt Valu har fler manliga väljare rört sig mot oppositionen i år. Centerpartiet, som beskriver sig som ett grönt liberalt parti, är det parti som ökat mest bland män. Sverigedemokraterna har tappat flest manliga väljare. Även Vänsterpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har ökat något bland män, enligt undersökningen.

Bland kvinnor har Miljöpartiet ökat mest. Även Liberalerna och Vänsterpartiet har ökat något, medan Sverigedemokraterna har tappat flest kvinnliga väljare.

Könsgapet i svensk politik är inte nytt, men 2022 var det större än någonsin tidigare. Enligt Jämställdhetsmyndigheten var skillnaden i val av parti då störst bland unga väljare. Den främsta förklaringen till dagens könsgap är att män har rört sig högerut på den politiska skalan. Könsgapet har därmed blivit en allt viktigare faktor i valforskningen, och liknande mönster har uppmärksammats i flera västländer.

Om tendensen i Valu stämmer har alltså en del manliga väljare gått mot den sida som i dag står i opposition, men framför allt till Centerpartiet. Frågan är om det går att tala om en grön våg bland män. Den utvecklingen känner Jenny Thörnberg igen. Hon är gruppledare för Miljöpartiet i Vallentuna och har själv sett hur fler män i 60-årsåldern och uppåt engagerat sig i valrörelsen.

– Vi har haft flera gubbar som har kommit med i valrörelsen på slutet, som stått i valstugan och sagt ”nu är det dags”. Det har inte varit våra kärnväljare förut, utan kvinnor i min egen ålder. Det gör mig lycklig, säger hon.

Inför förra valet kunde Thörnberg skämmas när hon berättade att hon var miljöpartist. Stämningen i valstugan kunde nästan bli hotfull. I årets valrörelse har hon mött en helt annan attityd. Klimatet, som enligt undersökningar är en mer ”kvinnlig” än ”manlig” fråga, är något väljare har velat prata med henne om.

– Nu har människor kommit fram, klappat mig på axeln och undrat varför inte fler partier vill prata mer om klimatet, säger hon.

Att könsgapet förändras över tid är inget nytt. Det menar Julia Hugoson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

– Könsgapet är inte statiskt och har aldrig varit det. Som exempel var män mer vänster än kvinnor på 1970-talet, säger hon.

Hugoson understryker att skillnader i hur kvinnor och män röstar har betydelse för samhället. Sverige har ett jämställdhetspolitiskt mål som handlar om jämställd makt och inflytande, antaget av hela riksdagen.

– När kvinnor och män beter sig olika politiskt blir frågan om inflytande över samhällsagendan ännu mer relevant, säger hon.

Inför valet 2022 visade analyser att mäns viktigaste frågor fick mest utrymme i medier och på politikernas dagordningar i valrörelsen. Hur det har sett ut i årets val är ännu inte känt. Julia Hugoson ser fram emot att ta del av den bilden när valresultatet har analyserats.

Hon är också nyfiken på representationen i kommunerna. Under den senaste mandatperioden utgjorde kvinnor 40 procent eller färre av ledamöterna i kommunfullmäktige i 97 kommuner. I endast en kommun, Lekebergs kommun i Örebro län, var män i minoritet.

När årets röster är räknade hoppas hon kunna se om mönstret har förändrats – inte minst bland unga väljare, där könsgapet har varit som störst.

– Särskilt spännande blir det att se i vilken riktning de unga har rört sig, säger Julia Hugoson.