Kött skyddade vissa äldre mot demens

Den senaste forskningen från Karolinska institutet kastar nytt ljus över sambandet mellan genvarianter, köttkonsumtion och risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Studien visar att personer med särskilda genetiska förutsättningar kan påverka sin sjukdomsrisk genom sina kostvanor.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens i Sverige. En av de mest betydelsefulla genetiska faktorerna som påverkar risken att insjukna är APOE-genen, vilken finns i tre olika varianter – APOE2, APOE3 och APOE4. Eftersom varje person ärver en kopia från vardera föräldern finns det sex möjliga kombinationer av dessa genvarianter.

Personer med dubbelkopia av APOE4-varianten (APOE4/4) löper den största risken, enligt Jakob Norgren, forskare vid Karolinska institutet.

”De som har en sådan har mellan tio och 15 gånger högre risk att utveckla alzheimers, jämfört med dem som har en dubbelkopia av APOE3-varianten, som är den vanligaste kombinationen i Sverige,” förklarar Norgren. Han betonar samtidigt att detta inte innebär att alla med APOE4/4 kommer att utveckla sjukdomen.

I Sverige har endast cirka tre procent av befolkningen APOE4/4-kombinationen, medan ungefär 25 procent bär på APOE3/4. Den mest förekommande kombinationen är APOE3/3, som cirka 60 procent av svenskarna har.

Forskarna har nu upptäckt ett intressant mönster genom att analysera data från den långtgående SNAC-K-studien (Swedish National Study on Aging and Care, Kungsholmen). Denna studie har under flera decennier följt äldre svenskar i olika delar av landet, med särskilt fokus på Kungsholmen i Stockholm. Deltagarna har rapporterat sina kostvanor samtidigt som deras kognitiva hälsa har mätts regelbundet. Genom blodprover har forskarna även kunnat identifiera deltagarnas APOE-varianter.

Undersökningen, som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften Jama Network Open, omfattade 2 100 personer som var 60 år eller äldre och saknade demensdiagnos vid studiens början. Efter 15 års uppföljning jämförde forskarna deltagarnas köttintag med risken att utveckla Alzheimers.

Resultaten är överraskande. För personer med genvarianterna APOE3/4 eller APOE4/4 var risken att utveckla demens mer än dubbelt så hög som för personer utan dessa genvarianter – men endast vid låg köttkonsumtion. Bland den femtedel som konsumerade mest kött försvann denna förhöjda risk helt. Deras risk var jämförbar med personer som har någon av de andra, mindre riskfyllda genvarianterna.

”De som åt mer kött totalt hade en signifikant bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk, jämfört med dem som åt mindre kött. Men detta gällde bara om de hade genvarianterna APOE3/4 eller APOE4/4 – alltså om de hade en hög genetisk risk att utveckla sjukdomen,” säger Jakob Norgren.

På frågan om hur mycket kött den högt konsumerande gruppen åt, svarar Norgren: ”I snitt 870 gram kött per vecka, beräknat på 2000 kalorier dagligt energiintag.”

Forskarna bakom studien, Jakob Norgren och Sara Garcia-Ptacek, betonar att undersökningen är en observationsstudie, vilket innebär att de inte kan fastställa ett definitivt orsakssamband. Dock stärks hypotesen av att de kunde observera en så kallad dos-responseffekt – ju mer kött deltagarna konsumerade, desto tydligare var sambandet med kognitiv hälsa.

Dessa fynd är särskilt intressanta eftersom de går emot många allmänna kostråd, där hög köttkonsumtion ofta avråds av andra hälsoskäl, såsom ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer.

Den evolutionära aspekten av APOE-genen är också fascinerande. Trots att varianterna benämns 2, 3 och 4, utvecklades de i omvänd ordning med APOE4 som den äldsta varianten, förmodligen för mer än en miljon år sedan.

”Det finns en tanke att de här varianterna utvecklades under olika kostmiljöer. Idén är att fyran utvecklades under en period då våra förfäder åt mycket kött. Det vill säga att den genvarianten är anpassad till en hög köttkonsumtion. Det var den hypotesen vi ville testa,” förklarar Norgren.

Forskarna anser att studien inger hopp till personer som är medvetna om sin genetiska risk att drabbas av Alzheimers, eftersom resultaten tyder på att risken kan påverkas genom kostvanor. Varje år drabbas omkring 25 000 svenskar av Alzheimers sjukdom, och alla möjligheter till förebyggande åtgärder är därför av stort intresse för folkhälsan.