Kraftvärmeverk som skulle elda sopor i Stockholm stoppas

Sverige femfaldigar sopimporten – klimatpåverkan och vattenrisker stoppar ny anläggning

Sedan 2008 har Sverige mer än femfaldigat sin import av restavfall, från 0,7 miljoner ton till 3,9 miljoner ton årligen. Det som energibranschen benämner som ”energiåtervinning” handlar i praktiken om att elda sopor – en verksamhet som ger både el och fjärrvärme när avfallet förbränns i landets kraftvärmeverk.

Enligt Naturvårdsverket består det importerade avfallet till ungefär en fjärdedel av plast. Medan sopeldningen värmer svenskarnas bostäder under vinterhalvåret, bidrar den samtidigt till global uppvärmning. I stället för att förbränna olja i kraftvärmeverken eldar man nu plast, som ironiskt nog tillverkas av just olja.

Stockholms planerade storsatsning i Lövsta stoppas

Högsta domstolen har nyligen satt punkt för Stockholm Exergis planerade jättelika sopförbränningsanläggning i Lövsta, strax norr om Hässelby i Stockholm. Beslutet kommer efter att Mark- och miljööverdomstolen förra året avslog byggplanerna på grund av risken för förorening av Mälaren, en dom som Stockholm Exergi överklagade utan framgång.

Det är dock inte klimathänsyn som stoppar projektet. Forskare har tidigare pekat på att den planerade anläggningen skulle generera flera hundra tusen ton koldioxidutsläpp årligen – utsläpp som allvarligt skulle äventyra Stockholms ambitioner att bli klimatneutrala till år 2030.

– Förbränning av plast är den dominerande utsläppskällan av koldioxid från energisektorn i Sverige och den har ökat. Det är ohållbart. Vi vet att utsläppen behöver komma ner till noll för att stoppa fortsatt uppvärmning. Då måste även avfallsbranschen minska sina utsläpp, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid Kungliga tekniska högskolan.

Stockholm Exergi skiftar fokus till elförsörjning

Efter HD:s beslut verkar Stockholm Exergi nu skifta fokus från avfallshantering till regionens elförsörjning. Bolagets presschef Fredrik Persson nämner varken plastavfall eller klimatmål i sina kommentarer, utan framhåller i stället elförsörjningsproblemen:

”Stockholms självförsörjningsgrad på el är lägre än 15 procent, det är alltför lågt och det är en beredskapsbrist i regionen. Kraftvärmeverket i Lövsta hade blivit ett viktigt tillskott, med stor potential att producera el när behoven är som allra störst.”

På frågan om bolaget nu överväger andra, miljövänligare tekniker svarar Persson: ”Vi utvärderar alla alternativ som kan bidra till att säkerställa en trygg, konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning. Det inkluderar både olika typer av produktion och möjliga åtgärder i befintliga anläggningar.”

Växande klimatpåverkan från sopeldningen

Under 2024 stod avfallsförbränningen för hela 81 procent av växthusgasutsläppen inom den svenska el- och fjärrvärmesektorn. Eldning av fossil plast orsakar mellan 92 och 97 procent av dessa utsläpp. Jämfört med föregående år ökade utsläppen från avfallsförbränningen med drygt 7 procent.

Sett till Sveriges totala territoriella utsläpp står avfallsförbränning nu för 7 procent – en betydande andel som visar verksamhetens klimatpåverkan.

Hässelbyverket åldras och CCS-tekniken dröjer

Värmeproduktionen i nordvästra Stockholm hanteras i dag av det åldrande Hässelbyverket. Enligt Stockholm Exergi kan anläggningen inte användas hur länge som helst utan omfattande åtgärder. Därmed kvarstår frågan hur regionens energiförsörjning ska säkras.

Branschorganisationen Avfall Sverige har antagit ett klimatmål om halverade fossila utsläpp från avfallsförbränning till år 2030. En central del i strategin har varit ett antagande om att fem av landets största anläggningar för avfallsförbränning skulle ha installerat koldioxidinfångning (CCS) till år 2030.

Men tekniken är fortfarande under utveckling, oprövad vid avfallsförbränning och medför kraftigt ökade kostnader. Enligt en kartläggning från Dagens Industri har en rad svenska CCS-projekt antingen pausats eller lagts ner.

– Erfarenheterna pekar mot att CCS blir dyrare än man tidigare ofta har räknat med. Det innebär att investeringar blir försenade. Det är därför viktigt att man samtidigt som man fortsätter arbetet med CCS också utvecklar andra metoder för att minska utsläppen från avfallsförbränningen. Man behöver elda mindre plast, konstaterar professor Göran Finnveden.

Avgörande vägval för avfallsbranschen

Lövsta-beslutet sätter ljuset på den svenska energisektorns utmaningar i klimatomställningen. Det visar på spänningen mellan kortsiktig energiförsörjning och långsiktiga klimatmål. Medan den svenska sopimporten fortsätter att öka, växer även klimatpåverkan från verksamheten.

Utmaningen för branschaktörerna blir nu att finna lösningar som både säkrar energiförsörjningen och möter klimatmålen, samtidigt som man hanterar den växande mängden avfall utan att belasta miljön ytterligare.